Almedalen sjunger på sista refrängen när Gränsbrytnings sista nummer innan sommaruppehållet håller på att ta form.

Gränsbrytning har inte varit på plats i Almedalen men Sveriges journalistkår har varit mer än väl representerade på den gotska ön. Nu är det inte bara journalister som har ensamrätt på att rapportera händelser utan alla som har något att säga har gjort det, enklast, på Twitter med hashtaggen (#) Almedalen. Många är det som vill berätta – över 100 000 tweets har skrivits med #Almedalen. Fördelen med Twitters nyhetsrapportering är att vi inte behöver vänta på Expressens speciella bilaga om Almedalen utan vi kan lugnt ligga hemma i vår egen hängmatta och följa begivenheterna. Och – kanske den viktigaste poängen – att vi har möjlighet att göra vår egen analys om huruvida Annie Lööfs tal gick i klichéers eller i visionärens riktning utifrån alla tweets. Många människors korta analyser om händelser kan ofta vara en bättre indikation på vilken stämning som råder än ensam ledarskribents analys.
I detta nummer ägnar vi oss åt utblick och analys. Gränsbrytning var på plats på EU-toppmötet i Bryssel och i analysen kan vi läsa om hur Sverige blir sittandes på hotellrummet medan de viktiga ekonomiska frågorna avhandlas. Sverige, tillsammans med tre andra länder, agerar som solitära medan merparten av våra EU-grannar fortsätter se sig som sammansatta i en helhet. Frågan är om det finns någon verklig gemenskap kvar när några aktivt väljer att avstå i gemenskapen? Börjar vi ana en gemenskap som mer är symbolisk än verklig? Om  så är fallet är det stora EU-samarbetet som vi en gång lärt känna på väg att byta skepnad. Symbolhandlingen – att Sverige atkivt säger nej till samarbete – är viktig. Den säger oss vart Sverige är på väg, vilket håll vi strävar efter och hur vi tänker. Verkligheten är ett resultat av vår historia medan symbolhandlingar skapar framtiden.
Oavsett om vi uppfattar gemenskapen som symbolisk eller verklig så har den finansiella krisen i EU i allra högsta grad påskyndat och tydliggjort en förändrad ordning och har dessutom förstärkt skillnaden mellan Nord- och Sydeuropa. Krisen har också bidragit till ytterligare en tydlig gräns, den mellan de länder som ser sig som aktörer på den globala marknaden och de som främst agerar på den inomeuropeiska marknaden. Gemenskapen, som är betydelseful, skapas där de ekonomiska utbytena sker och där samarbeten bedrivs. Sverige är beroende av EU men också av resten av världen. Oavsett var vår handel bedrivs eller var våra utbyten sker så är vi beroende av andra – vi är inte solitära. När Japans ekonomi går på stand-by i avvaktan på hur EU ska klara av den ekonomiska krisen så påverkar det även oss – och världen. Allt och alla hänger ihop vare sig vi tycker om det eller inte oavsett om gemenskapen är symbolisk eller verklig.
CAMILLA HENDING
Glad sommar önskar Gränsbrytnings redaktion!
Lämna en kommentar