För 10 år sedan var det nytänkande för regioner att ha eget kontor i Bryssel. Nu står kommunerna inför samma utveckling. Större kommuner som Malmö och Göteborg är redan på plats i EU:s huvudstad, medan regionerna redan har redan börjat titta ut mot andra världsdelar. Välkomna till Gränsbrytnings temanummer om ”Regionernas internationella arbete”  

Få har nog missat att en ny bro planeras mellan Danmark och Tyskland över Fehmarn-Bält sundet. Men hur många har insett att vi i den stund bron finns på plats öppnar upp för en region med över 9 miljoner invånare som förbinder tre länder inom en tre timmars bilfärd? Stockholm är fortfarande större än Malmö och Lund men Mälardalen har färre invånare än dansk-svenska Öresund, och om Hamburg häktas dessa på så vippar hela den nordiska kartan betänkligt söderut. Vilken betydelse får detta för våra regioners långsiktiga internationella arbete?
 
I det här numret kan vi se två tydliga markörer som speglar den här utvecklingen. Den ena är att den svenska samordningsministern Cristina Husmark-Persson gick ut offentligt och sa att hon nu måste ta upp frågan om gränshinder med självaste statsministern. Den andra markören är att större städer som Göteborg inrättar egna kontor i Bryssel. Det är intressant att notera att Malmö, som ju ligger mitt i Öresundsregionen, haft ett eget kontor sedan länge. Kanske finns här ett samband?
 
När det kommer till internationellt arbete händer en hel del spännande även i Norge. Dels har de två fylkena Sör- och Nord – Tröndelag valt att kroka arm och arbetar gemensamt kring en internationell strategi. Samma strategi kopplas också samman med fylkenas utvecklingsplaner. Det verkar också som att man är helt på det klara över att näringslivet har regionen och inte den enskilda kommunen som sin naturliga bas sett utifrån en internationell horisont. Förklaringen som man ger är att näringslivet blir allt mer kunskapsbaserat och då kan bara ett större omland matcha behoven.
I artikeln från Finland så får vi veta att en nordisk federation kanske inte är en så dåligt tanke när allt kommer omkring. Åtminstone inte om man frågar finländarna själva. Lite roligt är det att förslaget ursprungligen kommer från en svensk byråkrat, men sedan snappats upp i Finland.
 

Danskarna har fattat galoppen med goda historier som bättre speglar lokala och regionala sammanhang internationellt än torr fakta och statistik. Men föredömena på den här fronten finns tydligen i Sverige för man har bjudit in Kalmar som man menar har de bästa erfarenheterna på den här fronten.

 
Hemligheten till varför Kalmar ligger så långt framme får vi i den svenska artikeln. Jonas Sjöbom på den Östsvenska Handelskammaren menar att regionerna i likhet med sitt näringsliv måste ha bästa koll på morgondagens tillväxtmarknader.
 
De länder som drar allt större uppmärksamhet utöver medlemsländerna inom EU är Brasilien, Ryssland, Kina samt Indien, de så kallade BRIC-länderna. Det är till sådana länder och världsdelar som näringslivet dras och det är utifrån dessa premisser som kommuner och regioner måste tolka om sina uppdrag om de vill stötta sitt eget näringsliv på sikt.
 
Så hur länge tror ni det dröjer det innan någon region tar steget och inrättar ett eget kontor i exempelvis Asien i samma anda som dagens Brysselkontor?  
     
Chefredaktör
Per Holmström
Lämna en kommentar