Internet förändrade mycket i vårt sätt att leva, arbeta och umgås men det var bara början. Nästa kapitel i denna saga är redan här.

eye surgeon CC BY wolfgangfoto
eye surgeon CC BY wolfgangfoto

Sagan heter ”the Internet of Things” – saker som pratar med saker. Här är några exempel på saker som redan finns: Väckarklockan ringer inte bara för att väcka dig, den tänder lampan och sätter på kaffebryggaren åt dig också.

Om det ligger regn i luften lyser paraplyet på hatthyllan upp på din väg ut. När du lämnar huset sänker termostaten värmen. Medan du är ute dammsuger en robot och därefter tvättar en svärm av mini-drönare golv och alla fria ytor.

Armbandsklockan mäter puls och hur många kalorier du förbränner. Pillerburken blinkar när det är dags att ta vitamintillskottet och medaljongen du bär runt halsen pulserar mjukt när dina vänner lagt in en ny bild på Instagram.

Prislappen på livsmedel blir biokemisk så du kan känna med fingret om varan har passerat sitt bäst-före-datum.

Förarlösa bilar finns i tillverkning och prövas bland annat i Kalifornien. På tyska motorvägar testas konvojer av lastbilar med en förare bara i första bilen. Förarlösa flyg – drönare – levererar dokument och varor, spionerar på brottslingar och fotograferar/informerar oss om en vacker utsikt, trafikköerna eller riskabla katastrofområden.

Maskiner, fordon, gatubelysning och soptunnor har sensorer som rapporterar om delar behöver bytas, om de ska tändas, släckas eller tömmas. Ingen människa behöver gripa in, datorer svarar direkt på behovet.

Social påverkan

Vi kan alltså se fram emot en blandning av trevliga hjälpmedel i vardagen, i arbetslivet och viktiga medicinska framsteg. Och dessutom, tveklöst, många nyheter som vi inte ens har fantasi att föreställa oss idag. Sammantaget kommer IoT, lika tveklöst, att fullständigt förändra vårt samhälle.

Hur vårt liv och vårt umgänge kommer att påverkas av är svårt att gissa. Vem visste att vi skulle använda Facebook mer till att diskutera samhälle och politik än till rent nöje?

Och vem hade trott att Facebook (enligt vissa forskare) skulle få oss att börja äta nyttigare och röra på oss mer? Vår utbredda vana att dela med oss av vardagen tycks ha en liknande effekt som den sociala kontroll småstäder utöver på sina medborgare, vi skärper oss en smula och uppför oss bättre (och sedan förstås, gärna överdriva på Facebook om hur duktiga vi har varit).

Idag finns redan i världen fler saker som talar med saker än det finns människor på jorden. År 2020 förutspås 80 miljarder uppkopplade ting tala med varandra.

När maskiner, datorer och våra kroppar tar hand om praktikaliteter utan vår aktiva inblandning, innebär det att en ännu större mängd information om oss cirkulera virtuellt för att samlas in, bearbetas och användas på olika sätt.

Kanske blir då ordet ”privatliv” meningslöst, lika överspelat som ”gudsfruktan” för oss som lever i en vetenskapligt förklarad tillvaro.
Kanske blir också ”8 timmars arbete” snart ett föråldrat begrepp för vi vänjer oss vid att ”arbeta” mindre och att ägna större delen av dagen till konsumtion, upplevelser och socialt utbyte.

Jobben försvinner

Vad vi kan räkna ut är att arbetsmarknaden inte kommer att vara sig lik om 10-20 år. Nära hälften av de jobb som finns idag kan ersättas av datorer och sensorer, säger en bred amerikansk forskningsrapport.[1]

Varken bokförare, banktjänstemän eller Skatteverkets tjänstemän behövs när datorer bokför, räknar ut skatten och banklånets villkor baserat på de uppgifter du matar in.

Fotomodeller ersätts idag av fotoshoppade bilder där kläder visas på en och samma kropp med olika huvuden fotoshoppade in.
Lantbruket blir datoriserat med drönare som övervakar skörden och angriper skadedjur. Kon går själv bort till mjölkningsapparaten när juvret blir obekvämt fullt och betesmarken inhägnas med hjälp av GPS.

Vården sparar in på personal när sensorer avläser vårt hälsotillstånd och datorer ger oss (statistiskt) säkrare diagnoser än läkare.

Alla jobb automatiseras inte till hundra procent. Tre svenska professorer[2] förklarar att jobb ”snarare delas upp i mindre delar som var för sig automatiseras och sedan koordineras i större uppdrag. De som har svårersättlig expertkunskap kommer att se den spridas genom expertsystem så att det krävs färre och färre personer för att erbjuda den”.

I tidigare teknologiska brytningstider har nya jobb ersatt de som försvunnit. Blir det så nu också? I debatten finns omväxlande optimism (det har ju alltid ordnat sig förut), pessimism (nej, det här är något helt nytt) och nyväckta krav på att istället inrätta medborgarlön.

Samhällseffekter

Vi talar inte om framtiden. Internet Av Saker har redan gett samhällelliga effekter. I Sverige har arbetsmarknaden stabiliserats av en maktbalans mellan fack och arbetsgivare. Men facken körs nu förbi av teknikanvändningen.

I London finns en populär app/sajt där privatpersoner upphandlar tjänster. Du lägger t ex ut uppdraget att städa ditt garage. Villiga privatpersoner nämner sitt pris. Lägsta anbud vinner. Med andra ord, en arbetsmarknad byggd på lönedumpning, svårkontrollerad för såväl skyddsombud som skattemyndigheter.

Ett annat exempel är det kaliforniska bolaget Uber som väckt raseri bland taxibolag i USA och Europa. Uber säljer en app som tillåter dig att med mobilens GPS hitta närmast tillgängliga bilägare som har lust att för en mindre summa skjutsa dig dit du ska.

Är detta taxi? Ja och nej. Precis som när en kompis skjutsar, kringgås alla krav som stater ställer på taxi (taxiförarprov, minimilöner, sociala avgifter, försäkringar, etc).

Juridiken ligger också långt efter den nya tekniken. Hur ska arbetsmarknadslagar kunna upprätthållas när konkurrenten inte är ett annat taxibolag utan en app?

Vem är skyldig vid en trafikolycka med en förarlös bil – eller med två förarlösa bilar? Och vem bär ansvaret om din armbandsklocka missar att varna din doktor när du närmar dig farligt högt blodtryck?

Att hålla emot

I Frankrike mötte taxibolagen i somras konkurrensen från appen Uber med att strejka och att blockera motorvägarna.
Det var lika meningslöst som när engelska hantverkare på 1800-talet hällde klister i maskinerna. I Paris resulterade taxichaufförernas aktion i en mångdubbling av resor som gick via Uber.

Fransmännens ogenomtänkta reaktion är lätt att skratta åt men politiker i alla länder – inklusive Sverige – har svarat ungefär likadant på andra teknikutmaningar. Nedladdningsbar information gav oss en polisjakt på ungdomar som lyssnar på musik och ser film för att rädda film- och skivbolagens vinster.

Spridandet av programmeringskunskap som lett till en explosiv innovationsvåg i källare världen över, har besvarats med nya patentlagar och en skärpning av copyright (den svenska regeringen drev på för den nya europeiska patentlagen).

Jobben sägs vara den fråga som svenskarna väljer sina politiker på. Medan vi diskuterar om flyktinginvandringen hotar eller inte hotar våra jobb, väntar en betydligt större jobbdödare runt hörnet.
Något för politikerna att börja fundera över.

 

[1]Reforminstitutet har anpassat rapporten till svenska förhållanden och hävdar att det kan bli ännu fler i Sverige.

[2]Per Ödling, Lunds Tekniska Högskola, Gunnar Karlsson, Kungliga Tekniska Högskolan och Sverker Janson, Swedish Institute of Computer Science (SICS).

 

Lämna en kommentar