Learning Analytics förväntas bli en del av vardagen i skolan inom några år. Det handlar om att samla och analysera data på olika nivåer för att förbättra förutsättningarna för elevers lärande.

School of Data vs. School of Rock via the Open Knowledge Foundation (OKFN) CC BY Duncan Hall
School of Data vs. School of Rock via the Open Knowledge Foundation (OKFN) CC BY Duncan Hall

Learning Analytics kan ge stöd för lärarens bedömning liksom beslutsstöd på huvudmannanivå. Den amerikanska rapporten Horizon räknar med att Learning Analytics ska slå igenom stort inom två-tre år. I en norsk version av Horizon-rapporten antas att Learning Analytics finns på bred front i Norge om fyra till fem år. Redan pågår mycket datainsamling och analysarbete, dock mera sällan benämnt som Learning Analytics.

Frågan är förstås om skolans personal själva kan använda data på ett strukturerat sätt för att stödja skolutvecklingen. Nacka och Stockholm har utforskat en metod för datorstödd skolutveckling i ett tvåårigt EU-stött projekt tillsammans med nederländska forskare. Man samlas i grupper om sex till åtta personer runt ett gemensamt problem och undersöker först om den gemensamma problembeskrivningen har en grund i verkligheten. Analysen bygger sedan på data från systematiskt insamlad information. Nacka har funnit metoden så användbar att man planerar gå vidare på egen hand.

Skolverket utvecklar ett verktyg där lärare kan använda data från de nationella proven för att jämföra sina egna klasser mot de nationella resultaten – inte bara totalresultatet utan ner på delprov och enskilda frågor för att kunna se om de egna eleverna ligger till i förhållande till riksgenomsnittet i de olika delarna.

Många kommuner har påbörjat ett arbete med att förse sina rektorer och förvaltningar med mer data för att möjliggöra systematisk uppföljning och tidig återkoppling. Umeå kommun är ett exempel där man skapat ett system för beslutsstöd bland annat till skolorna. Systemet ska underlätta rapporteringen och fungera som stöd i dialogen mellan rektorer och förvaltning.

Många kommuner och regioner har också system för central antagning till gymnasiet. I dessa system samlas en mängd data som skulle kunna användas för att göra prognoser över elever som är i farozonen för att hoppa av studierna. Därmed skulle stödåtgärder kunna sättas in tidigare.

SKLs Öppna jämförelser är ett bra exempel på jämförelser på kommun- eller skolhuvudmannanivå. I Öppna jämförelser redovisas resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. SKL utgår från statistik som Skolverket och SCB samlar in och gör egna analyser av materialet för att kunna jämföra kommunerna i olika avseenden.

Skolverket deltar i ett EU-projekt kallat LACE (Learning Analytics Community Exchange) som syftar till att bredda kunskapen om Learning Analytics och hur man kan använda data på olika nivåer i skolutvecklingsarbetet. Projektet vill också fördjupa diskussionen om både för- och nackdelar med en ökad datainsamling.

När allt fler jobbar i digitala miljöer så kommer mycket mer av datainsamlingen att kunna ske automatiskt och därmed jämn kvalitet. Samtidigt kommer olika typer av visualiseringsmöjligheter att underlätta tolkningen av all information. Djupgående diskussioner krävs dock när det gäller vilka data som samlas in, beroende av vilka frågor man vill ha svar på men också för att inte samla in för mycket information eller, vilket utgör en viktig punkt, samlar på sig integritetshotande uppgifter. Här finns med andra ord ett stort behov för en ingående diskussion på alla nivåer – mellan lärare och rektorer, inom förvaltningar och på nationell och internationell nivå. Det är den diskussionen som EU-projektet LACE vill introducera och underlätta.

2 kommentarer till Kan man utveckla skolan med hjälp av data?

  1. Finns det någon kontaktperson på Skolverket?

    Är speciellt intresserad av hur dessa verktyg kan användas i lärarnas arbete, som didaktiskt verktyg eller för formativ bedömning

    Svara

    1. Hej Lennart!

      Det går utmärkt att kontakta antingen Peter Karlberg eller Jan Hylén i den här frågan!

      Svara

Lämna en kommentar