SVERIGE / LANDSTING: Trycket ökar på riskdagspartierna att enas om hur offentliga sektorns åtagande för vård och omsorg ska se ut. – Det blir fel om vi har en lösning och grannlänet en annan, säger Lisbeth Rydefjärd (KD), landstingsråd i Jönköpings läns landsting.    

Arenagruppen och Timbro släppte i somras en gemensam rapport med krav på en långsiktig och sammanhållen politik för att klara välfärden.

 Nu får de medhåll av landstingspolitiker.
– Det här är en fråga som måste diskuteras på nationell nivå. Man måste göra klart för sig vad det offentliga åtagandet innebär, säger Lisbeth Rydefjärd (KD), landstingsråd och vice ordförande i landstingsstyrelsen i Jönköping.
 
Allt fler äldre
Utvecklingen mot allt fler äldre och ökade krav på vårdkvalitet gör att de nyvalda riksdagsledamöterna är tvingade att ta itu med frågan, konstaterar Lisbeth Rydefjärd.
– För att få kvalitet i vården måste vi ha nationella riktlinjer. Har vi olika lösningar i olika delar av landet får vi patienter som åker runt mellan olika landsting, säger Lisbeth Rydefjärd.
 
Conny Andersson (S), vice ordförande i landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting, tycker att även landstingspolitikerna borde fundera mer över offentliga sektorns uppdrag och hur den framtida vården ska finansieras.
– Det är en viktig diskussion som det nyvalda landstinget bör ta tag i, säger han.  
När Arenagruppen och Timbro i somras gick fram gemensamt med rapporten ”Vi har råd med framtiden” väckte det en hel del uppmärksamhet.
– Överraskningsmomentet var viktigt för oss. Vi gjorde samma bedömning om att det kommer att uppstå ett finansiellt gap, säger Boa Ruthsröm, chef för Agora, tankesmedjan inom Arenagruppen.

Parlamentarisk utredning
Arenagruppen och Timbro föreslog:
· Regeringen måste tillsätta en bred parlamentarisk utredning som ska beskriva problemen med att klara framtidens välfärd, vilka åtgärder som behövs och komma med förslag till den fortsatta politiska hanteringen.
· Tre arbetsgrupper bör tillsättas för att förbereda beslut om ett långsiktigt effektiviseringsprogram för vård och omsorg, fler arbetade timmar och riktlinjer för det offentliga åtagandet inom vård och omsorg.
· Riksdagen bör fatta beslut om välfärdens framtida finansiering under den nya mandatperioden.
 
En utgångspunkt i arbetet var Sveriges Kommuner och Landstings bedömning att gapet mellan behov och offentliga resurser i dagens prisnivå kommer att vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Om gapet enbart skulle finansieras med skatt motsvarar det en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor.
 
Vare sig rikspolitikerna enas om nationella riktlinjer för vård och omsorg eller inte, räknar Boa Ruthström med att utvecklingen kommer att tvinga fram lokala initiativ. Och det handlar inte bara om förändringar av skattesatserna.
– Trycket kommer också att öka på att kommuner och landsting ser över sin verksamhet och jobbar effektivare, säger han.
 
Arenagruppen och Timbro hoppas att rapporten ska leda till ett politiskt reformarbete. Om valresultatet har förändrat förutsättningarna för att det ska bli verklighet är för tidigt att säga något om, konstaterar Boa Ruthström.
 
 
NyhetsbyrånRegional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält
Lämna en kommentar