GLOBAL: Den enda nation till vilken svenskt näringsliv ökade sin varuexport under finanskrisen var Kina. Det klivet gav Kina en ny position som en bland de 10 största marknaderna för Sverige. Men pendeln svänger samtidigt tillbaka, inte minst från Västsvenska företag som nu upptäcker länderna runt Östersjön och Östeuropa.  

Finanskrisen har precis passerat, och näringslivet ute i de svenska regionerna håller på att resa sig. Men krisen har satt avtryck internationellt och spelplanen är därför förändrad. Gränsbrytning har gjort två djupdykningar: i Västerbotten och Västra Götalandsregionen för att stämma av vad detta innebär för regionerna via deras handelskamrar.
 
Åter på banan
Jan Bergmark är VD för Handelskammaren i Västerbotten. Han berättar att näringslivet i regionen rest sig makalöst snabbt.
– I dag är vi tillbaka på ungefär 80 procent av den tillverkningsvolym av entreprenörsmaskiner som vi hade innan krisen. Och tittat vi bara 2 – 3 år tillbaka innan konjunkturtoppen så motsvarar det 90 – 95 procent. Så trots att vi fick oss en riktig törn så har alla överlevt och vi är tillbaka på banan, säger han.
I övrigt lever regionens företag på sina råvaror, som skog och mineraler.
– Dessa efterfrågas ju hela tiden även om konjunkturen går lite upp och ned… men visst kände även dessa näringar av krisen.
Övriga tjänstenäringar har däremot inte vuxit och skapat så mycket nya jobb så att det märkts av, menar Bergmark.
– Uppriktigt sagt så pratas det mycket om tjänstesektorns betydelse och möjligheterna inom miljöområdet men än så länge så har detta inte märkts av så mycket i Västerbotten, säger han.
 
Potential i alternativa bränslen
Det som han däremot tror mer på som kommande näringar är produktionen och utvecklingen av alternativa bränslen.
– Här finns en framtidspotential. Vi har ju några stora energikonglomerat som producerar både el och pellets och där finns intresset, kapitalet och infrastrukturen, säger han.
Någon större internationell omorientering när det kommer till export, import och outsourcing, tror han däremot inte är aktuell för merparten av regionens näringsliv.

– Det snackas så mycket om möjligheterna i öst-västlig

riktning, inte minst från politikerna, men frågarna man företagarna så är det fortfarande nord-sydlig riktning som gäller. Det är fortfarande ett faktum att mutor, regelkrångel och sånt i exempelvis Ryssland är tillräckligt stora hinder för att mindre företag ska tveka, säger han.
 
Nya vindar mot Europa
I Västra Götaland är tongångarna av ett annat slag. På Västsvenska Industri- och Handelskammaren så upplyser Mårten Andersson om att länet är långt mer beroende av sin utrikeshandel än övriga storstadslän.

– Värdet av den västsvenska varuexporten uppgick till 55 procent av regionens samlade produktion. Varken Stockholm (22 procent) eller Skåne (29 procent) var därför lika utsatta som vi när krisen kom, säger Andersson.
Det här förhållandet har också märkts av bland Handelskammarens medlemmar.
– När jag lyssnar till våra medlemmar så hör jag att intresset för outsourcing till Kina börjat droppa av. Svenska företag har funnits på plats en längre tid och börjar nu leta sig tillbaka till Europa och även till svenska underleverantörer.
 
Ett av skälen till denna hemlängtan menar han är inte minst krångel kring produktionen, leveranser, och liknande som spräckt de fina kalkylerna.
Samma sak ser han hända på exportområdet där det finns ett nyvaknat intresse för Östersjön och EU:s nyare medlemsländer, som Tjeckien och Ungern.
– Intresset från våra medlemsföretag för de europeiska länderna söder om Kiel har ökat betydligt. Kanske det beror på en kombination av närhet, EU:s inre marknad och kunnande inom teknologi, säger Henningsson och flikar in:
– Men man får inte glömma bort att de största marknaderna för vår och övrigt svenskt näringsliv fortfarande finns i Norge, Tyskland, övriga Europa och USA. Det är i den nedre delen av 10-i-topplistan som det rört på sig.

 

Direktinvesteringar från öst ökar
De två länen har också ögonen på sig från andra delar av världen. Börje Svanborg, chef för regional samverkan vid Invest Sweden ser två tydliga trender. 
– Det vi ser tror jag inte har så mycket med krisen att göra, den fick bara investerarna att dröja eller skjuta upp investeringsbesluten. Man valde så att säga att ”lura i vassen” till dess man sett åt vilket håll utvecklingen skulle gå, säger han.
Den tydligaste skillnaden han ser inom exempel fordonsindustrin, som är stor i Västra Götaland, är att investeringsviljan glider över till nya produktgrupper, som alternativa bränslen och utveckling av nya former för att lagra bränslen.
 
Framförallt verkar Kina och Indien under lågkonjunkturen kliva fram som villiga finansiärer.
– Investeringsviljan har också stärkts i Norr- och Västerbotten där det framförallt är malmen och guldet man

vill utvinna. Det nya är att konsultmarknaden samtidigt växer kraftigt i dessa områden för att klara de nya prospekteringarna.

 
Måste visa framfötterna
Börje Svanborg poängterar att varken Västerbotten eller Västra Götaland bara haft tur. Utländska intresset för direktinvesteringar i de svenska länen är också resultat av en genomtänkt och långsiktig strategi för att sälja sin region. Det handlar om något så enkelt som att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt med rätt budskap.
– Det mesta handlar om säljteknik och att man är aktiv på många olika platser och kan sina argument. Investeringsmöjligheterna måste förpackas väl om de ska attrahera, och det gäller även för en region, säger han.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar