SVERIGE / LANDSTING: Glesbygder och allt mer tätbefolkade storstäder är bara två exempel på faktorer som i dag ställer helt nya krav på den offentliga sektorns välfärdsuppdrag. Utmaningar som dessutom sällan håller sig inom kommunernas eller landstingens geografi.  

– Visserligen har vi ju våra regionala forskningsmiljöer och en egen FoU-plan, men ingen övergripande strategi för välfärdens samlade utveckling i vår region. Kanske skulle det behövas, säger Jack Lysholm, chef för FoU-staben, vid landstinget i Västerbotten.
 

I Sverige finns i dag ett 100-tal regionala forskningsmiljöer. Merparten är små och har dessutom förhållandevis klent med medel för sin uppgift. I alla fall om man jämför med de cirka  160 miljarder som välfärden årligen kostar den offentliga sektorn. Och då täcks bara kostnaderna för de äldre in. Frågan är om dessa forsknings- och utvecklingsinsatser räcker till i ett läge där de sociala utmaningarna snabbt växer i styrka och där allt fler inser att den regionala attraktiviteten i högsta grad har en välfärdsdimension?

 
Moment 22
Lyssnar man till vad företrädarna för de regionala FoU-miljöerna anser, vilket bland annat Dalarnas forskningsråd gjort ett antal gånger (se länk), så anser många att dessa miljöer behöver skulle må gott av att få lite mer pengar på kistbotten. Eftersom både kommuner och landsting i regel har en ansträngd ekonomi så finns en återkommande önskan om att staten också skulle gå in och ta ett grabbatag i sin plånbok. Men det har ännu inte skett och det finns, enligt Kent Löfgren, handläggare på socialdepartementet, goda skäl till det. Den enklaste förklaringen är att den här typen av forskning och utvecklingsfrågor som berör klinisk och folkhälsoforskning, den ska kommuner och landsting enligt lag både sköta och finansiera. Så vill man öka sina resurser så får dessa miljöer i likhet med alla andra lärosäten inrätta sig i ledet och skriva ansökningar.
— Här kan det ju finnas skäl för staten att fundera över om man ska inrätta större riktade anslag till den här typen av välfärdsforskning men den debatten har än så länge inte varit aktuell, säger han. 
 
Staten tar fastare grepp
Ett sätt att komma runt problematiken har varit att regeringen via Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting sjösatt en nationell IT-strategi för vård. Strategin ska förverkligas genom att man inrättar en så kallad nationell plattform, det vill säga en mötesplats mellan de statliga och regionala aktörerna med ansvar för vård och omsorg.
Här ska staten tillsammans med de ansvariga huvudmännen, det vill säga landsting/regionkommuner och kommuner, gemensamt kunna utforma en avtalsmodell som hjälper 

att hitta rätt regionala strukturer för att omsätta exempelvis statliga riktlinjer, ny kunskap och nya utvärderingsmetoder, först och främst inom äldreområdet.  Med tiden är tanken att även andra välfärdsområden lätt ska kunna kopplas på. Dessutom ska huvudmännen för äldreomsorgen i länen visa på hur man ska kunna etablera regionala IT-plattformar för säkerställa att alla blir delaktiga.

Det är också i det här sammanhanget som staten tänker sig att huvudmännen måste bli tydliga med hur man vill dra nytta av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som pågår ute i lärosätena. Dessa avtal är så färska att de träder i kraft den 1 juli.
 
Plattformar för både välfärds- och tillväxtfrågor
Var står ni nu i arbete?
— Kommunerna håller som bäst på att formulera sina avsiktsförklaringar om hur de ska ta sig an uppdraget den närmaste tiden. Här handlar det ju mycket om hur de regionala mötesplatserna (så kallade plattformar) ska se ut. Och här är ju den regionala FoU-verksamheten en betydande del. Egentligen handlar det om att bygga upp helt nya strukturer för att kunna möta välfärdsutmaningarna där staten genom ett nationellt program också tar ett tydligare grepp om utvecklingen, säger Löfgren.
På sikt så ser han också möjligheter till ett närmande mellan sitt eget Socialdepartement och Näringsdepartementet, och det arbete som där pågår kring Nationellt forum och Tillväxtverkets Regionala Dialoger. Dessa är också mötesplatser men med fokus på utvecklings- och tillväxtfrågor.
– De båda ministrarna Göran Hägglund (socialminister) och Maud Olofsson (näringsminister) har ju bland annat entreprenörskap inom vård och omsorg gemensamt, men än så länge finns inget organiserat samarbete, säger han.
 
Kommunerna måste med
I Västerbotten kan både Jack Lysholm, Chef för FoU-staben vid Landstinget och Anders Almberg, ansvarig för näringsliv och innovation vid regionförbundet, intyga att det finns luckor i samordningen.
– Vi har visserligen väldigt goda kontakter mellan landstinget, regionförbundet och universitetet och därför har vi också en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt på rull, säger Lysholm.
– Men det räcker inte för kommunerna behöver bli mer delaktiga. Vi har bekymret med att de allra flesta

 

kommunernas här uppe har mycket begränsad kapacitet. Det är egentligen bara Umeå som har tillräckliga muskler.

Friskvårdsprojektet Hälsa 2020 är däremot ett undantag, menar han, och berättar att politikernas mål är att västerbottningarna ska vara friskast i världen år 2020
– Men den ambitionen visade det sig att vi delar med Australien så det kan bli viss konkurrens på målsnöret, säger Lysholm med glimten i ögat. 
 
Sammankopplingarna saknas
– Men överlag så tycker jag att både regionförbundet och landstinget varit duktiga på att skapa projekt för att möta våra välfärdsutmaningar. Det som saknas är möjligtvis att ta steget vidare och få de enskilda projekten att kopplas samman så att de tillsammans bidrar till en kraft för omställning, för här har vi en del kvar att göra, säger Almberg.  
 
Det svåra ligger inte i att komma på något nytt menar Almberg, utan konststycket är att få de som är vana vid det gamla att släppa taget och låta nytt ta plats. Samtidigt står västerbottningarna inte handfallna. Sedan en längre tid har man exempelvis haft nära samarbete med finska storkommunen Uleåborg i norr och sporrar varandra att hitta mer kompletta helhetslösningar på välfärdens utmaningar.
– Och sådana kontakter inspirerar, säger Anders Almberg till sist.
 
Länk till IKA-rapporten om regionala forskningsmiljöer:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar