Kollektivtrafiken ska inte längre vara bunden av nationsgränser. - Nu skapar vi större arbetsmarknadsregioner, säger trafikutskottets vice ordförande Jan-Evert Rådhström (M).

I sommar lägger regeringen ytterligare en pusselbit till den avreglerade kollektivtrafiken. Med den komplettering av kollektivtrafiklagen som träder i kraft 1 juli får de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (som ersätter de gamla trafikhuvudmännen) rätt att lämna ersättning för kollektivtrafik som sträcker sig in i ett angränsande land. – Lagändringen öppnar för en nationsövergripande kollektivtrafik, säger Jan-Evert Rådhström (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott. Ett villkor är att trafiken tillgodoser resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande.

Krav på uppföljning

Socialdemokraterna står fast vid sin ståndpunkt att den nya kollektivtrafiklagen riskerar att leda till en mindre sammanhållen och sämre fungerande kollektivtrafik. ”Detta riskerar naturligtvis att ge minskat kollektivtrafikresande och därmed högre klimat- och miljöbelastning”, skriver trafikutskottets ordförande Anders Ygeman (S) och ytterligare fem Socialdemokrater i partiets motion med anledning av det förslag till komplettering av kollektivtrafiklagen som regeringen presenterade i början av februari. Socialdemokraterna kräver också att lagen följs upp: ”För att få en samlad överblick över hur den nya kollektivtrafiklagen fungerat vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen under 2013 med en utvärdering om vad lagen inneburit för målet om fördubblad kollektivtrafik till 2020, arbetspendlingen, servicegraden, biljettpriserna samt konsekvenser för miljöanpassning, handikappanpassning och trafiksäkerhet.”

Hård kritik

När lagen om kollektivtrafik trädde i kraft den 1 januari i år innebar det att Sverige anpassade sin lagstiftning till EU:s nya regelverk. Riksdagen har redan beslutat att öppna marknaden för persontrafik på järnväg från och med den 1 oktober 2010. Men vägen till kollektivtrafiklagen var kantad av svårigheter. De delar av förslaget som handlade om att öppna den lokala och regionala kollektivtrafikmarknaden för konkurrens mötte hård kritik, inte minst från de tidigare trafikhuvudmännen. Motståndet ledde till att regeringen lade fram ett omarbetat förslag, som klubbades av riksdagen, trots fortsatt kritik från oppositionen. Kommersiella bussföretag fick grönt ljus att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Samtidigt tog nya regionala kollektivtrafikmyndigheter över det strategiska beslutsfattandet om kollektivtrafik som tidigare oftast sköttes av kommunägda länstrafikbolag. Myndigheten kan själv ingå avtalet om allmän trafik, bedriva trafiken i egen regi eller (genom kompletteringen av lagen) lämna ersättning för trafik som en myndighet i ett grannland har avtalat om.

De nya regionala myndigheterna har också stora möjligheter att organisera trafik över länsgränserna, vilket även det ska förbättra villkoren för arbetspendling. Innebär de kompletteringar som börjar gälla i sommar att kollektivtrafiklagen nu är fulländad? – Nej, man måste alltid vara vaken för att det behövs ytterligare förbättringar, även om lagen just nu känns relativt heltäckande, säger Jan-Evert Rådhström.

Lämna en kommentar