SVERIGE / REGIONER: Det är bra att sammanhållningspolitiken post 2013  kopplas samman med EU2020-strategin som fokuserar på tillväxt, menar den svenska region- och IT–ministern Anna-Karin Hatt. Men den sociala dimensionen får inte glömmas bort, menar Lelle Karlsson (v) från Östergötland: – Hos oss kostar utanförskapet över 10 miljarder kronor per år. Pengar som kan användas bättre!  

Under de senaste två veckorna har EU:s framtida sammanhållningspolitik varit uppe på både regeringens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) agenda. Den 21 januari höll regeringen sin hearing och fem dagar senare bjöd SKL in till ett så kallat Nationellt dialogforum mellan alla berörda parter.   Sju ståndpunkter IT- och regionminister Anna-Karin Hatt presenterade, under regeringens hearing, regeringens sju ståndpunkter: Regeringen ser positivt på att sammanhållningspolitiken och EU2020-strategin kopplas samman och man gillar förslaget om att de olika nivåerna involveras i själva utformningen och att förslagen ska komma underifrån. Utsatta regioner ska också i fortsättningen kunna särbehandlas lika självklart som att städerna måste ges större uppmärksamhet framöver. Politiken måste fokusera mer på resultat och effektivitet, samtidigt som systemet för utbetalning och kontroll måste förenklas.   Samtidigt som reaktionerna bland åhörarna var positiva så väcktes vissa frågor: – De innovationer som står bakom tillväxten kommer vanligtvis från små och medelstora företag, som byggt sina framgångar på de unika möjligheter som regionen ger. Här spelar vanligtvis strukturfondspartnerskapen en stor roll. Regeringen får därför inte kräva lika lösningar på alla håll i landet, uppmanade Bo Kjellstrand, landshövding i Västmanland och en av åhörarna.   Glöm inte det sociala o globala Lelle Karlsson (v), kommunpolitiker från Norrköping i Östergötland, hade en annan fundering: – I dag står rekordmånga utanför arbetsmarknaden. Andelen som inte ens får jobb med höga lönebidrag har vuxit i andel. Bara i Östergötland rör det 40 000 människor, vilket motsvarar mellan 10 till 20 miljarder i kostnader. Samtidigt vet vi att vi kommer att behöva fler sysselsatta i framtiden. Det sätt som regeringen väljer att använder socialfonden inom ramarna för sammanhållningpolitiken efter 2013 blir därför jätteviktigt, sade Karlsson. – Vi är gärna testlän för samordning mellan stuprören på länsnivå i de här frågorna, sade han.   Vad attraherar? En annan vinkling på sammanhållningspolitikens hantering i Sverige gav Johan Schuber vid Kungliga Vetenskapsakademin. Han menade att innovationer är en central grundbult inom både EU2020 och sammanhållningspolitiken och därför bör även regeringen fundera över hur man internt hanterar hela detta paket av frågeställningar: – I Israel uppfattas innovationspolitiken som en intäktspolitik. Här råder politisk konsensus om att frågorna ska ligga på finansdepartementet. Han påminde också om att det vi producerar och de marknader vi har för ögonen i dag kanske inte är samma i morgon: – Mycket av det som man i Asien uppfattar som attraktivt hos oss är i dag inlåst kunskap i den offentliga sektorn. Här finns en utmaning.   Bredda politiken På SKL:s forum presenteras deras positionspapper om sammanhållningspolitikens framtid. I många delar liknar SKL:s position regeringens. Samtidigt går de steget längre och vill bland annat att landsbygdsprogrammet, och därmed landsbygdspolitiken, ska flyttas över till sammanhållningspolitiken. SKL vill också se att strukturfonderna samordnas med andra nationella sektorsprogram, för exempelvis forskning, för att undvika spridda skurar av initiativ som ändå till sist måste knytas ihop regionalt eller lokalt.    

På plats under forumet fanns företrädare från EU-kommissionen, med både generaldirektör Dirk Ahner från DG Regio och Lenia Samuel, som är ställföreträdande generaldirektör för generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Båda påpekade att det gäller att visa på resultat och allt arbete runt omkring program och fonder måste förenklas för alla. – EU2020 ska nämligen ses som en europeisk investeringsstrategi och vi vill peka på att sammanhållningspolitiken är det mest lämpade verktyget för att nå dit, sade Ahner.För att sammanhållningspolitiken verkligen ska få effekt vill EU-kommissionen inför nästa programperiod skriva kontrakt med varje medlemsländerna där man specifikt pekar ut vad som ska uppnås.   Delaktighet bortom orden När debatten sedan öppnades så tog en orolig politiker från Jämtland chansen och ställde frågan om vad EU-kommissionen kan göra om lokala och regionala politiker blir överkörda av sina regeringar när kontrakten ska formuleras. – Det har hänt att vi tidigare förkastat program för att medlemsländerna inte konsulterat sina regioner. Visserligen är detta undantagsfall men kanske behövs här en regel i framtiden. Samtidigt är detta en gråzon för vad är det hela i slutänden annat än en pappersprodukt? Slutligen finns tyvärr en tendens att talet om delaktighet stannar på den nivå som man talar till. Nivåerna under är alltid lätta att glömma bort, sade Dirk Ahner, vilket han fick en applåd för.   Länk webbutsändningen från regeringens hearing:    Länk till info från SKL:s forum:    Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar