SVERIGE / REGION: Ungdomar som skolkar och riskerar att falla utanför arbetsmarknaden är självklart en fråga för regionernas kompetensplattformar, anser Ingemar Ottosson (S), kommunalråd i Lilla Edet. - Ju tidigare vi fångar upp dem desto bättre, säger han.

Med projektet GR Drop outs drar Göteborgsregionen igång ett projekt för att stödja arbetet med elever som inte vill gå i skolan och därmed riskerar att hamna i utanförskap. Första steget är en kartläggning av högstadie- och gymnasieskolorna i de tretton kommunerna som bildar regionen. Studien ska visa vilka insatser som görs för att minska skolket, men den ska också ligga till grund för kompetensutveckling under nästa år.

– Vi behöver veta vilka nyckelpersoner vi ska vända oss till, säger Anna Pettersson på Pedagogiskt centrum vid GR Utbildning.

 

Kompetensutvecklingen omfattar cirka tusen projektdeltagare som arbetar med elever i åldersgruppen 13-20 år. Projektet ska också underlätta samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer runt unga vuxna.

GR Utbildning har fått åtta miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att arbeta med "Drop outs"-problematiken de kommande två åren.

Hamnar utanför När regionerna nu arbetar med sina kompetensplattformar är de ungdomar som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden en av de grupper som inte omfattas på  

   

ett naturligt sätt. Aktörerna som är engagerade i jobbet med plattformarna är inte alltid desamma som de ansvariga för unga arbetssökande.

Ingemar Ottosson (S), ledamot i Göteborgsregionens styrelse och kommunalråd i Lilla Edet, efterlyser en bättre samordning och anser att kompetensplattformarna måste ta till sig arbetet med ”drop outs”.

 

Tidig satsning lönar sig

– Ju tidigare man kan fånga upp de som har det svårt desto bättre blir det på längre sikt. De pengar vi satsar i början tjänar vi igen mångfalt senare i livet, säger han.

Ingemar Ottosson tror att GR Utbildnings kartläggning kan vara starten i den processen. Med en bättre bild av vad som görs för att minska skolk och utanförskap, och bättre kunskap om vilka personer som gör jobbet, kan det bli lättare att samordna styrkorna.

– Det är mycket viktigt att vi inte fastnar i våra stuprör. I en så här angelägen fråga måste vi se helheten, säger han.

   

Nationellt stöd i ryggen

Sveriges kommuner och landsting har också engagerat sig i arbetet för att bättre ta tillvara de ungdomar som ramlat ur skolsystemet och riskerar att dras in i arbetslöshet och utanförskap.

I SKL:s skrift ”Synligt lärande” visade Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitet i Växjö, nyligen att lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna är centralt för elevernas skolresultat och förutsättningarna för att motivera dem för skolarbetet.

Tydliga mål och kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev behövs på alla lektioner och under hela skoltiden, konstaterar Jan Håkansson.

Ingemar Ottosson ser också skolan och lärarnas arbete som nyckeln i arbetet för att förhindra att ungdomar tappas bort.

– I Lilla Edet avsätter vi pengar som ska användas till arbete över nämndgränserna. Lyckas vi inte fånga upp ungdomarna nu får vi bekymmer senare, säger han.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar