SVERIGE / KOMPETENS: Den svenska folkbildningen kan bidra långt mer än vad man gör i dag till den lokala och regionala utvecklingen, säger Björn Garefelt, omvärldsbevakare inom Folkbildningsrådet.
Som exempel nämner han att nya folkhögskolor och studieförbund bildas, där det ofta är nya samhällsgrupper som tar initiativ.
– Kista folkhögskola är ett sådant exempel. Den drivs i muslimsk regi med statsbidrag från 2010. Ibn Rushd är ett nystartat muslimskt studieförbund. Agnesbergs folkhögskola i Göteborg vänder sig till romer. Rätt använda så kan dessa skolor bidra till att utlandsfödda svenskar på ett enklare sätt kan bli en del i det svenska samhället, säger han.
Tyvärr är annars folkbildningen och den ideella sektorn fortfarande allt för osynliga i det lokala och regionala utvecklingsarbetet, menar Björn Garefelt som pekar på Västra Götalandsregionen som ett av de positiva undantagen.
Här har regionen tagit vara på den kompetens som finns inom folkbildningen och aktivt involverat studieförbund och folkhögskolor i arbetet med regionens folkhälsoprojekt men också i frågor som livslångt lärande.
Men ska det hända mer så behöver också folkrörelserna i stort och därmed folkbildningen själva tänka nytt och det kommer bland annat att ske under våren 2010.
– Ja, då ska vi ha det vi kallar ”Folkbildningens Framsyn” vilken blir en uppföljare till det jobb vi gjorde för 5 år sedan. Men nu är det dags igen att tänka framåt och då behöver vi även tolka vår roll i förhållande till omvärlden, säger Garefelt.
 
NRU Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar