Just nu förklaras mycket av förändringarna i samhället av skiktet som vi kallar kunskap och fackkompetens är på väg att bli trivialt, dvs det är på väg att bli en allmän nyttighet, en commodity.

Seamandel CC BY-SA 2.0 Arenamontanu
Seamandel CC BY-SA 2.0 Arenamontanu

Var och en som har försörjt sig genom att vara konkurrenskraftig genom att ”kunna” saker upplever nu ett minskat intresse. Detta vare sig det yttrar sig i arbetslöshet (individen), vikande marginaler (företaget), vikande väljarstöd (det politiska systemet) eller vikande motivation och intresse (skolan). Utvecklingssprång sker när någon eller några flyttar sig och skapar konkurrensfördelar, inte genom att vara bättre än resten i det ”gamla” skiktet utan genom att vara ensamma i det nya. Industrisamhället bröt igenom när några få, genom att arbeta med kunskap och vetande, skapade helt nya förutsättningar för de flesta av oss som arbetade med muskler och senor, armar och ben. Därefter följde vi andra intill dess i stort sett alla arbetar med huvudet snarare än med kroppen. Det som nu händer är igen att några få skapar helt nya förutsättningar genom att arbeta med logistik och flöden, mäklande och koppleri. Dessa skapar på samma sätt som förra gången helt nya förutsättningar för de flesta av oss som fortfarande arbetar med kunskap och vetande. Logistiksamhället är på väg att bryta igenom.

Det nya samhället förstås bäst genom att man beskriver de komplexa system det är uppbyggt av. Komplexa system är kedjor av händelser, orsak och verkan, handling och reaktion. Komplexitet är ett begrepp med ursprung i de nya fysikaliska och matematiska modeller som vuxit fram under senare delen av 1900-talet. Vår traditionella uppfattning om världen, byggd på Newton och Descartes, visade sig otillräcklig när man försökte förstå de allra minsta av materians beståndsdelar. Kvarkar och kvantmekanik blev begrepp som förknippas med dessa helt nya förklaringsmodeller. Härur växte alltså en ny förståelse av hur världen kan förstås. Samband och interaktion förklarar mer än stabila tillstånd och egenskaper. Rätlinjig, förutsägbar och enkel logik ersätts av sannolikheter, möjligheter och samtidiga tillstånd. Man skall inte överdriva dessa mikroskopiska förhållandens likheter med vårt dagliga arbete. Ändå är det tydligt att förståelse av komplexa system ger oss helt nya möjligheter att tolka det som sker i företag, på marknader och i samhället i stort.

Vi har de senaste åren vant oss vid att beskriva flöden och processer i våra respektive verksamheter. I de allra flesta fall är det inte det samma som att förstå eller beskriva de komplexa system som vi här pratar om. En av de avgörande skillnaderna mellan en traditionell processbeskrivning och ett komplext system är förmågan till återkoppling, lärande och utveckling.

Oavsett om man beskriver en tjänst såsom lokalförvaltning, ett företag eller kanske hela arbetsmarknaden består den av följande delar:

  1. Målet för systemet, d v s ur vilken aspekt skall effekten så småningom utvärderas? Exempel på mål är lönsamhet, nöjda kunder, revolutionerande produkter eller ökad samhällsnytta.
  2. Varians är systemets förmåga att leverera olika lösningar och metoder i olika situationer. Exempel på varians är bredd i produktutbud, parallella utvecklingslinjer, individualisering eller antal arter i en skog.
  3. Strategi är systemets verktyg för att faktiskt välja den bästa lösningen för varje situation. Ju högre variansen är, desto större krav ställs på strategisk förmåga.
  4. Produktion är kanske det begrepp vi är mest familjära med. Här finns alltså vardagsverksamheten – att göra det vi bestämt oss för att göra i leden ovanför. Exempel på produktion är tillverkning, genomförandet av arbetsmarknadsåtgärder och för liv i största allmänhet är det att äta, sova, älska och dö.
  5. Effekt är alltså utfallet, vad blev resultatet? Effekten kan bara förstås utifrån målet. Om målet är nöjda kunder kan man inte beskriva effekten i termer av antal tillverkade produkter.
  6. Resonans är systemets benägenhet till självsvängning. Varje komplext återkopplat system kan bringas i ett läge med positiv eller negativ resonans. Exempel på resonans är demonstranter och poliser som bidrar till en okontrollerad och eskalerad våldsanvändning eller ett mediadrev där rapporteringen från att ha varit iakttagande övergått till att i sig själv påverka situationen.
  7. Återkoppling är en medveten återföring av information i systemet. Om resonans är ett okontrollerat tillstånd så är återkoppling är däremot avsiktlig och kan användas för att kontrollera och korrigera systemets beteende. Exempel på återkoppling är försäljningsstatistik, kund-undersökningar eller utvecklingssamtal.
  8. Analys innebär bland annat att man försöker förstå kopplingar mellan orsak och verkan. De här kopplingarna kan i de enklaste fallen vara linjära, d v s en viss åtgärd får en viss effekt. I andra fall – och oftare – är de ickelinjära. Det betyder att en mängd samverkande faktorer får konsekvenser som inte kan förstås genom att man analyserar varje faktor för sig.
  9. Lärande innebär att resultaten från återkoppling och analys omsätts i förändrat beteende eller förändrade strategier. Ett komplext återkopplat system kommer att hantera situationer som återkommer på ett allt mer ändamålsenligt sätt allteftersom systemet lär sig och drar slutsatser. Att bränt barn skyr elden är ett utmärkt exempel på återkoppling, analys, lärande och förnyade strategier.
  10. Utveckling och transformation kan naturligtvis också betraktas som lärande men nu på en mer grundläggande nivå. Systemet kommer, på lite längre sikt, att förändra sin varians, alltså skapa helt nya metoder och produkter för att nå målet. Exempel på sådan utveckling är när ett varuproducerande företag blir tjänsteproducerande, när en yrkesarbetare inser att hon måste skola om sig för att också i fortsättningen kunna försörja sig eller när biologisk evolution resulterar i en ny art.

Det paradigmskifte vi nu har att förvänta oss, eller kanske rentav börjar se effekter av, innebär följande:

Den som fortast lär sig att beskriva, bedöma och styra utifrån det komplexa systemets egenskaper kommer att skapa gigantiska fördelar. Detta på bekostnad av den som försöker förstå världen utifrån den gamla begreppsapparaten.

  • Komplexitet ersätter organisation och statiska mönster
  • Tid och frekvens blir viktigare än kunskap och information
  • Förståelse av helheten avlöser analys av delarna

Det som just nu sker i alla företag och organisationer är – enkelt uttryckt – att marknadens vilja att betala för kunskap och professionalism i traditionell bemärkelse minskar, och kommer att fortsätta minska. Om man vill leverera något värdefullt också i framtiden måste man avancera uppåt i värdekedjan.

För att göra det måste man tillägna sig en språk- och begreppsapparat som bygger på de 10 punkterna ovan snarare än på de fackmässiga kompetenser som nu är den huvudsakliga indelningsgrunden i förvaltningen.

Lämna en kommentar