EU: När 350 miljarder euro skall fördelas bland EU:s 271 regioner, ska man då utgå ifrån två eller tre sorters regioner? Det är en av knäckfrågorna när EU:s framtida regionalpolitik ska utformas.  

Debatten om hur EU:s regionalpolitik, eller sammanhållningspolitik som den också kallas, skall reformeras är i full gång. När EU-kommissionen i november i fjol lade fram sin översyn av regionstödet fanns där flera reformförslag, däribland att knyta nya villkor till pengarna, att ge bonusar till regioner som når sina mål, och att skapa en ny kategori regioner – en slags mellanregion.   I dagens system finns det bara två kategorier regioner: De allra fattigaste och alla andra. De fattigaste är de som har en BNP per capita på mindre än 75 procent av EU-snittet. I dag går omkring 80 procent av allt regionstöd dit. De andra regionerna får också pengar för att stärka konkurrenskraften och skapa nya jobb.   Mer balanserat med en tredje kategori EU-kommissionen vill skapa en tredje kategori för regioner som inte kvalificerar sig för den förstnämnda gruppen, men som ändå är klart fattigare än genomsnittet – de som har en BNP per capita på mellan 75 och 90 procent av genomsnittet inom unionen. Enligt kommissionen är skillnaden mellan de bägge grupperna i dag alltför stor i hur mycket pengar man har rätt till. En fattig region har för mycket att förlora på att passera tröskeln. Enligt EU:s regionalpolitiske kommissionär, Johannes Hahn, skulle ytterligare en kategori göra systemet mer rättvist och balanserat.   Nya siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat, publicerade i veckan, visar att rikedomen i Europas regioner fortfarande varierar stort: Den fattigaste regionen har en BNP på 28 procent av EU-snittet och den rikaste på 343 procent. Fyrtio regioner har en BNP på över 125 procent av EU-snittet. Bland de allra rikaste återfinns huvudstadsregioner, bland andra London, Luxemburg, Bryssel, och Stockholm (på plats åtta). Samtidigt har en av fyra europeiska regioner lägre BNP än 75 procent av genomsnittet. De tjugo fattigaste regionerna finns alla i Bulgarien, Rumänien, Polen och Ungern. Ingen samsyn om regionreformer Ungern, som för nuvarande håller i EU:s roterande ordförandeskap, har satt regionalpolitiken högt upp på dagordningen. När de 27 ländernas EU- och utrikesministrar möttes i Bryssel i förra veckan var frågan om reformer av regionalpolitiken uppe. Ministrarna uttryckte ett starkt stöd för att behålla blockets sammanhållningspolitik, men nådde inte en samsyn om de kontroversiella aspekterna av kommissionens förslag, däribland skapandet av en tredje regionkategori.   Flera länder är skeptiska till förslaget om ”mittemellan-regioner”. De EU-länder som pytsar in mer till blockets gemensamma kassa än de får ut, bland annat Sverige och Tyskland, har uttryckt sig milt skeptiska till förslaget. Kommissionen kommer inte att lägga fram mer specifika förslag om den framtida sammanhållningspolitiken förrän den kommande långtidsbudgeten (2013-2020) är fastslagen. Flera EU-länder har redan sagt sig ovilliga att låta budgeten öka under nästa period. Under 2007-2013 uppgick regionstödet till 347 miljarder euro, eller nästan 50 miljarder euro varje år. Det motsvarar mer än en tredjedel av den totala EU-budgeten.   Ett franskt ”non” till mellanregioner Frankrikes regering skickade en rapport till EU-kommissionen där den skrev att eftersom EU:s regioner och stater allt mer konvergerar så borde regionstödet också minska, vilket går stick i stäv med kommissionens förslag. En region som har nått den genomsnittliga utvecklingsnivån borde inte längre få regionstöd, har Frankrikes jordbruksminister Bruno Lemaire sagt i en intervju med EU-tidningen Euractiv.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar