Nytt & Kort är notiser som är just det, nya och korta. I detta nummer av Gränsbrytning handlar Nytt & Kort om kommunala samarbeten, om hur EU förenar Europas hamnstäder samt om den nya infrastrukturpropositionen. De handlar också om hur arbetet med Glasrikets framtid påverkas av den senaste tidens nedlägningar samt om regeringens nationella innovationsstrategi som presenterades förra veckan.

Kommunal samverkan sprider sig

De östgötska och sörmländska kommunerna Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund inledde i slutet av september ett nära kommunalt samarbete för att stärka vad som redan är på väg att bli en gemensam arbetsmarknadsregion.

Samarbetet kommer att handla om kollektivtrafik, pendling och energiförsörjning men också upphandling, IT och bredband.
Sex västsvenska kommuner (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv) beslöt likaså i september att bilda ett gemensamt bolag för stödtjänster inom upphandling, it-drift, telefonväxel och lönehantering.
Haninge och Nynäshamn kommuner söder om Stockholm enades redan i våras att upphandla tillsammans.

15 dalakommuner upphandlade i januari i år telefoni gemensamt. De goda erfarenheterna har nu fått fem av dessa (Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika och Säter) att planera för fortsatt gemensam upphandling på bred front.

EU förenar Europas hamnstäder

Nationsgränser mellan EU-länder existerar fortfarande i sjötrafiken men detta vill EU-kommissionen avskaffa. Så snart ett fartyg idag styr ut från en EU-hamn, lämnar godset ombord automatiskt också EU:s tullområde, även när resan sker på europeiska farvatten och destinationen är en annan EU-hamn.
Det innebär en hel del administrativt arbete för såväl avsändare, mottagare, rederier och myndigheter vilket kan sparas in genom att klassa transporterna som inrikes, på samma sätt som man gör på landsväg.

I vår kommer därför ett paket lagförslag i den riktningen som går under arbetsnamnet kallat ”Blue Belt”. I detta kommer också att ingå ny elektronisk övervakning och spårning, för att säkerställa att sjötransporter fortsatt följer lagar och regler.

Infrastrukturproposition presenterad

Propositionen innebär att den totala ekonomiska ramen uppgår till 522 miljarder kronor varav 86 miljarder avsätts för drift och underhåll av statliga järnvägar, 155 miljarder för underhåll av statliga vägar och resterande 281 miljarder ska användas för att utveckla transportsystemet.

Som Gränsbrytning skrivit om tidigare så finns det stora framkomlighetsproblem på stambanorna vilket ökar sårbarheten och systemets tillit. Regeringen anser också sårbarheten i transportsystemet är en nyckelfråga och säger sig vilja förebygga störningarna genom att utveckla trafikledning, -planering och -information samt att optimera underhållet. Utbyggnaden av järnvägen skjuts på framtiden och en viktig fråga kvarstår; hur löser problemet med att vi nått kapacitetstaket på delar av stambanan lämnas obesvarad. En annan intressant fråga i framtiden är hur vi löser att olika tågslag kan köra på en och samma tågräls. I Twitterutfrågning (den 15/10) svarar Catharina Elmsäter-Svärd att det är ”viktigt att separera trafik – primärt de snabbare på nya banan”. Idag är det en rimlig ansats men en allt viktigare är hur vi får en komplex och sammanhängande trafik att fungera.

Arbetet med Glasrikets framtid påverkas av nedläggningar

Som Gränsbrytning skrivit om tidigare gav regeringen tidigare i år länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län i uppdrag att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i regionen Glasriket. En förstudie genomfördes med medel från de båda länsstyrelserna och den 31 augusti lämnades en första delrapport med namnet ”Det nya glasriket” in till regeringen. Under september månad påbörjade en projektgrupp, med samma namn som rapporten, arbetet med att se över implementeringen av de riktlinjer och vägar som rapporten föreslog. Arbetet påverkades markant av att New Wave Group, den 2 oktober, meddelade att produktionen i Orrefors och Åfors glasbruk läggs ned eller säljs samt att minst 130 personer vid Orrefors, Åfors och Kosta glasbruk varslas. Gränsbrytning har pratat med Kronobergs landshövding tillika samordnare för regeringsuppdraget, Kristina Alsér, om hur framtiden ser ut för Glasriket och vad som händer i projektet efter beskedet;

Det är klart att när ett så här stort företag varslar så påverkar det alla inblandade. Länsstyrelserna, Regionförbunden och kommunerna avsatt medel för medfinansiering av nationella medel och det är nu viktigt att kraftsamla tillsammans, men det är också viktigt att inte lägga alla resurser på att släcka de eldar som uppstått.

Enligt Kristina Alsér måste den planering som gjorts utifrån delrapporten nu anpassas till den nya situationen och fokus i den närmsta framtiden måste vara att hitta modeller för hur varslet ska hanteras. Arbetet med ”Det nya Glasriket” fortsätter således och den 31 december 2014 ska den andra och sista delrapporten lämnas in.

Strategi för mer innovation

En fortsatt satsning på innovationer ska öka Sveriges konkurrenskraft och utveckla välfärds- och samhällstjänsterna. Det beskedet gav regeringen när den i förra veckan presenterade sin nationella innovationsstrategi.

Siktet är inställt på 2020 och omfattar de flesta politikområden. Regeringen satsar drygt två miljarder kronor på innovationsutveckling under en fyraårsperiod.

– Vi  premierar samverkan med näringsliv och akademin, säger näringsminister Annie Lööf i en kommentar.

I Norrbotten och flera andra län är regionala innovationsstrategier på väg att ta form.

– Vi ser många möjligheter till innovationer i norra Sverige, särskilt spännande är det att hitta nya lösningar i gränssnittet mellan olika områden, till exempel där kreativa kultursatsningar kopplas ihop med teknisk utveckling, säger Anita Lindfors, ansvarig för regionala utvecklingsfrågor på Kommunförbundet Norrbotten.

Lämna en kommentar