SVERIGE/KOMMUN: E-tjänsterna riskerar att dela upp kommunerna i ett A- och ett B-lag . Många har för få invånare för att det ska löna sig att bygga upp en e-förvaltning. – Det kan bli både billigare och bättre att låta bli, säger Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare.  

Politikerna i Gällivare har gett tjänstemännen i uppdrag att ta fram ett par e-tjänster under året, men det måste vara sådana som når flest möjliga invånare. – Vi har pratat om bygglovshantering och eventuellt något inom barnomsorgen, säger kommunens IT-chef Anders Skoglund.   Smalare eller mer exklusiva e-tjänster är inte till att tänka på i Gällivare, trots att kommunen med sina 18500 invånare långt ifrån hör till de minsta. Finns det risk att kostnaderna för omställningen till e-förvaltning skapar en skiljelinje mellan små glesbygdskommuner och rika kommuner i tätbefolkade områden? – Jo, det menar jag att det gör. Här i norr finns kommuner som bara har 3000 invånare. De kan nog inte ta fram e-tjänster i någon större utsträckning, säger Anders Skoglund. Kommunerna i Norrbotten har ett gemensamt IT-bolag, men när det gäller e-tjänster finns det ännu inget särskilt aktivt samarbete. Däremot drar kommunerna nytta av det framgångsrika arbetet med e-tjänster inom Norrbottens läns landsting.   Patientjournaler Kommunförbundet Norrbotten samordnar ett gemensamt arbete som kommunerna och landstinget bedriver inom e-Hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal i de båda sektorerna har gemensam tillgång till patientjournaler, till exempel för personer på kommunernas särskilda boenden. – Det handlar om att ge en så säker och kvalitativ vård som möjligt, säger Ingrid Carlenius, handläggare i socialtjänstfrågor på Kommunförbundet. Olika former av elektronisk journalhantering finns med i underlaget till den digitala agenda för Sverige som regeringen ska presentera senare i år. Till de övergripande målen hör bättre samordning av olika myndigheters datasystem och att det ska bli enklare att få tillgång till offentliga data. – E-tjänsterna ska i första hand möta medborgarnas och inte myndigheternas behov. Det här är en chans att bygga bort Krångelsverige, sade IT- och regionminister Anna-Karin Hatt under det sjunde och avslutande rundabordssamtalet om e-förvaltning och digitala samhällstjänster, som regeringen höll i mitten av mars.   E-delegationen Som stöd i arbetet med att utveckla en enkel e-förvaltning som så många människor som möjligt ska få tillgång till har regeringen inrättat e-delegationen. Sedan några månader tillbaka finns också en e-legitimationsnämnd som har till uppgift att se till att det kommer fram en ny modell för e-legitimation, anpassad till den snabba utvecklingen av nya e-tjänster som innehåller fler och känsligare personuppgifter.   Efter att ha granskat användningen av e-legitimationer konstaterade datainspektionen nyligen att väldigt få personuppgifter behandlas när legitimationerna används. – Det är positivt. En grundläggande regel i personuppgiftslagen är att man aldrig ska hantera fler personuppgifter än nödvändigt, sade datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund i en kommentar till undersökningens resultat. I granskningen ingick Skatteverket, med 25 e-tjänster som kan nås via e-legitimation och CSN, som har sex e-tjänster som kräver inloggning med e-legitimation.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar