EU: Ett stramt och hårt villkorat regionalstöd med ökat nationellt inflytande – det är vad som debatteras just nu inom EU. Regeringarna är i huvudsak positiva till EU-kommissionens planer medan regionerna är kritiska.

Finanskrisen och djupa underskott i de flesta EU-länders kassakistor har fått många att kasta ett trånande öga på EU:s regionfonder, som ett botemedel mot dåliga ekonomiska tider. I den andan föreslog i höstas fyra av EU:s kommissionärer att regionalstödets fonder samordnas med stöd ur den sociala fonden, jordbruksstödet och fiskestödet. EU:s insatser skulle bli mer fokuserade men ändå handla om regionerna. Samordningstanken fick napp. I det reformförslag som diskuterats i EU under våren, har dessa bidragsformer inrymts i en och samma strategiska ram. Lång rad av villkor Men det är bara början på en rejäl uppstramning av de regionalpolitiska fonderna. Kommissionens syfte är att de ska användas till samma ekonomisk-politiska mål som EU slagit fast för hela unionen. Vad EU-kommissionen tänker sig är att: * stöden bara ska gå till teman (prioriteter) som identifierats i Europa 2020-strategin* * stöd bara får gå till ett fåtal teman (länder som får mindre stöd anvisas två, tre obligatoriska teman, länder som får stort stöd ges fler valmöjligheter) * experimentet att omvandla en del av bidragen till lån och bankgarantier med EIB:s hjälp, ska utvidgas * varje land ska skriva ett nationellt partnerskapsavtal med kommissionen där de regionala planerna bör sammanfalla med landets nationella reformprogram * stödet kan villkoras med krav på reformer av nationella institutioner eller lagar * årliga rapporter ska ge besked om projektens framsteg * mål ska vara mätbara för att enkelt kunna utvärderas * uteblivna framsteg kan leda till att stöd fryser inne * framgångsrika länder kan få bonus-stöd Hotar med straff Det tuffaste villkoret är emellertid idén att ett land som inte lever upp till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten ska kunna straffas med indragna regionalstöd. EU-regeringarna har redan gjort klart att detta är ett villkor som de inte gillar. Innan EU-kommissionen har presenterat sitt slutgiltiga förslag har medlemsländerna i vår överlagt och lagt fram sina slutsatser kring idéerna. I januari inledde kommissionen en bred remissrunda.   I övrigt var mottagandet från huvudstäderna i stort sett positiv. Man vill dock ha ett ord med i laget om vilka teman som ska tillåtas, de nationella partnerskapsavtalen bör diskuteras mer i detalj och man är tveksam till bonusstöd. Inbyggd orättvisa Regionerna är ännu mer upprörda än regeringarna över tanken att regionalstöd kan falla bort om ett land inte klarar stabilitetspakten. – Jag förstår inte varför den regionala nivån ska bära konsekvenserna för beslut fattade på nationell nivå, sade Regionkommitténs ordförande Michel Delebarre nyligen. Kritiken från regionerna riktar sig mot fler punkter. De tar till exempel skarpt avstånd från de nationella avtalen, som kraftigt skulle krympa det regionala inflytandet, till idén att teman för regionstöden ska beslutas centralt och knytas till bonustanken. I slutet av juli väntas kommissionens formella förslag om hur strukturfonderna ska se ut efter 2013. Den lika heta frågan om hur stort regionalstödet kan bli i euro räknat ska diskuteras separat, i samband med att EU inleder förhandlingar om nästa långtidsbudget, för åren 2014-2020. Ett konkret förslag från kommissionen väntas i slutet av juni.    

Prioritera de fattigaste Redan nu står det dock klart att regeringarna anser att lejonparten även fortsättningsvis ska gå till de fattigaste regionerna, om än inte fullt så mycket (80 procent). Flera regeringar vill också kunna ge bidrag till regioner som ansågs fattiga nog för stöd innan Östeuropa kom med (inkomst på 75-90 procent av EU-genomsnittet), men som fasats ut under pågående programperiod. Den svenska regeringen har intagit en försiktigt positiv hållning i debatten, dock med ett tydligt svenskt mål: EU:s regionalstöd bör totalt minska. – Regeringens huvudmål är att reformera sammanhållningspolitiken i första hand för att reducera den totala omfattningen[…], sade regionminister Anna-Karin Hatt vid en frågestund i riksdagen i mars. *Europa 2020 prioriterar fem mål: Ökad sysselsättning, klimatkampen, ökad forskning och utveckling, fler ungdomar med avslutad skolgång, samt kamp mot fattigdomen. Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Ylva Nilsson

Lämna en kommentar