SVERIGE / STATEN: Anpassningen till EU:s regionalpolitik gick trögt när den nuvarande programperioden startade. Nu närmar sig nästa sjuårsperiod. – Vi måste ägna hösten åt att komma överens om hur politiken ska hanteras i praktiken, säger Carola Gunnarsson, tredje vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting.  

Den ekonomiska krisen har inneburit att EU:s regionalpolitik hamnat i fokus i debatten om Europas framtida utveckling. Sammanhållningspolitiken, som regionalpolitiken också kallas, spelar en viktig roll när unionen ska genomföra Europa 2020, den strategi för hela EU som ersätter Lissabonstrategin.   Erfarenheterna från den innevarande programperioden visar att man måste ta itu med effektivisering och förenkling på allvar, anser Carola Gunnarsson (C), tredje vice ordförande i SKL och oppositionsråd i Sala. – Regelverket sätts i EU, men vi bestämmer själva över tillämpningen, säger hon. Länsstyrelser och regionförbund jobbar som bäst med att ta fram nya regionala utvecklingsplaner. Men nu gäller det att snabbt också komma igång med de organisatoriska förberedelserna.  Hur ska den svenska förvaltningen anpassas för att bäst uppfylla de strategiska mål som EU:s satt upp för perioden 2014-2020. – Problemet med den nuvarande programperioden är att det tog så lång tid att få strukturerna på plats. Mycket hängde i luften och det dröjde innan pengarna kunde göra nytta.   En myndighet SKL vill att det bara ska finnas en förvaltande myndighet. Det skulle skapa större samsyn i hanteringen av stödpengar och underlätta för den som söker. Carola Gunnarsson tycker att Tillväxtverket vore det mest naturliga valet för förvaltningen av regionalfonden. Hon vill också se en bättre samordning mellan de olika strukturfonderna. – Det blir märkligt när man diskuterar en typ av utvecklingsarbete i regionalfonden och sen driver frågorna om landsbygdsutveckling för sig. En fråga som diskuteras är om sammanhållningspolitiken bara ska omfatta de minst utvecklade områdena i Europa, eller även i fortsättningen vara en utvecklingspolitik för hela Europa. – För oss är det viktigt att ha en politik som omfattar hela EU. Det underlättar till exempel utbytet inom forskning och innovation och gör det enklare att arbeta med infrastrukturfrågor. Men det bidrar också till att öka förtroendet och acceptansen för EU-medlemskapet. Människor blir mer delaktiga, säger Carola Gunnarsson.   Regionalpolitikens främsta instrument är strukturfonderna, som omfattar en tredjedel av EU:s budget. Sverige tilldelas cirka 17 miljarder kronor från strukturfonderna för den innevarande programperioden (2007-2013). – Strukturfonderna är inte bara ett redskap för att minska regional obalans, utan också för att bidra till tillväxt och förverkliga EU 2020-stategin. När vi arbetar med strukturprogrammen måste vi göra det på ett sätt som stödjer visionen, säger Carola Gunnarsson.   Dragkamp Just nu pågår en dragkampen om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2014-2020. Flera medlemsstater, däribland Sverige, vill efter 2013 minska de två procent av BNP som de idag bidrar med, men EU-parlamentet slog nyligen fast att en frysning av budgeten inte är något hållbart alternativ. Parlamentet anser att budgeten måste återspegla EU-2020-strategin för hållbar tillväxt vilket kräver nya inkomstkällor. Om alla de mål och politikområden som EU har enats om ska kunna behållas krävs istället en höjning med  

fem procent jämfört med 2013 års nivå, anser parlamentet. När Sverige ser över sin organisation inför den nya programperioden är det långt ifrån givet vem som ska göra vad. Frågetecknen kring länsindelningen spelar in, likaså att de olika EU-fonderna styrs av ett sammanhållet regelverk som talar för en mer koncentrerad förvaltning. Det är också möjligt att fonderna kommer att premiera internationella samarbeten och att fondmedlen blir mindre knutna till de enskilda nationerna.   Grekland oroar Göran Theolin, chef för Tillväxtverkets Europaprogram, pekar på ännu en pusselbit. – Vem vet hur det går för Grekland. Utvecklingen där kan ändra förutsättningarna, säger han. Regeringen har begärt att få de regionala utvecklingsplanerna senast den 15 december. – Vi räknar med att komma igång med förberedelsearbetet tidigare under hösten, men än så länge är det ganska lugnt, säger Anna Olofsson, departementsråd och chef för enheten regional tillväxt på Näringsdepartementet.    Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar