Det är ingen självklarhet hur Universiteten ska närma sig omvärlden. Vid Karlstads universitet så tycker Håkan Spjut, verksamhetsledare, att man har hittat några viktiga ingredienser som i en mix blir riktig smaklig om än inte fulländad.  

Är universitet och högskolor viktiga i regionala utvecklingen? Kan lärosäten både stötta och driva utvecklingen av en regions näringsliv och offentliga verksamhet? Är lärosätenas strategier utformade på ett sätt så de stödjer och driver utvecklingen både ur ett akademiskt perspektiv såväl som ett regionalt och nationellt utvecklingsperspektiv?   Dessa typer av frågor diskuteras allt oftare på både regional och nationell nivå, inom akademin men även utanför. Det finns säkerligen inga entydiga svar på detta men bilden som målas upp i Sverige blir allt tydligare, lärosäten är viktiga för den regionala och därmed nationella utvecklingen men det är fortfarande en lång väg kvar innan man kan säga att detta är ett otvistat faktum.   I flera regioner och bland flera lärosäten börjar dessa frågor bli allt viktigare och därmed även konkretare, ett sådant ställe är Värmland och Karlstads universitet. Universitetet i Karlstad (och innan högskolan i Karlstad) har under hela sin historia varit en central spelare i regionen dock utan att man tydligt markerat att så är fallet. Under 2006 genomfördes en OECD-utvärdering i Värmland och resultatet av denna utvärdering var tydligt; den regionala utvecklingen i Värmland är beroende av universitetet och universitetet är beroende av regionen. Slutsatserna var även att många bra och utvecklande projekt och satsningar bedrivs men det var behov av att strukturera dessa samt tydligare etablera ett gemensamt regionalt ledarskap.   Denna utvärdering har till stor del varit startskottet för att etablera ett lite mer strukturerat samarbete mellan olika aktörer för att gemensamt driva de regionala utvecklingsfrågorna. Tillsammans har Karlstads   universitet, Region Värmland, klusterorganisationer (Compare, Stål & Verkstad, The Packaging Arena, The Paper Province) och andra centrala aktörer gemensamt börjat agera för att driva utvecklingen.   Exempel på aktiviteter och initiativ som startats upp är; Karlstads universitet och Region Värmland har tecknat en femårig avsiktsförklaring (2010-2014) avseende forskningssamarbeten. Förutom ett antal konkreta projekt innehåller avsiktsförklaringen en satsning på 10 professurer. Dessa 10 professurer etableras under dessa år i skärningspunkterna mellan universitetets strategier och det värmländska näringslivets strategier till stor del symboliserat av de starka industrikluster som finns i Värmland.   Ett antal test- innovationsplattformar har etablerats av klustren som innebär att företagen har stora möjligheter att bedriva utveckling och verifiering av nya idéer utan att påverka sin produktionsmiljö. Till dessa miljöer kopplas även både studenter och forskare från Karlstads universitet på ett naturligt sätt. Karlstads universitet har etablerat ett så kallat klusterrum, ett konferensrum som helt dedikerats till klustren och deras medlemsföretag; under det dryga första året så har 3-4 möten per vecka hållits i detta rum och totalt har ca 260 forskare, 420 studenter och 230 företagsrepresentanter deltagit på dessa möten.   Frågan man kan ställa sig är om denna kraftsamling ger någon effekt? Det är ju självklart inte lätt att mäta, det finns ju många olika faktorer som kan påverka, t ex lågkonjunkturer i näringslivet, storlek på ålderskullar som söker högre utbildning etc. Men, i regionen har gjorts ett antal olika typer av mätningar och uppföljningar: En uppföljning av OECD-utvärderingen har genomförts   

under 2010 och den påvisar en tydlig utveckling, den  internationell utvärderingsgrupp som genomförde utvärderingen pekar på en mängd förbättringar; det finns nu ett gemensamt regionalt ledarskap, banden mellan universitet och näringsliv (och offentliga verksamheter) har utvecklats och är nu både av strategisk och operativ karaktär.   Region Värmland har tillsammans med ett par andra regioner i mellan Sverige genomfört mätningar bland företagen som finns inom de klusterorganisationerna i dessa regioner. Mätningarna påvisar tydliga tecken på att det är utvecklande för företagen att ingå i kluster samt att det är centralt för företagen att ha samarbete med lärosäten. Samarbetet som företagen behöver ha för att utvecklas är både kopplat mot utbildningssidan och forskningssidan på lärosätena, ca 8 av 10 företag samarbetar idag och 9 av 10 vill samarbeta eftersom de anser att det utvecklar företaget.   Karlstads universitet har internt genomfört attitydundersökningar där det framkommer att 9 av 10 anställda anser att samverkan med omgivningen stärker forskningen och att det är viktigt att forskningen (dess resultat) nyttiggörs utanför lärosätet.   Nyligen genomfördes även ett EU-möte i Karlstad på temat forskningssamarbete mellan Karlstads universitet och det regionala näringslivet. Ett antal konkreta exempel samt arbetssätt, strukturer och processer visades upp och omdömet var otroligt inspirerande för Värmland och Karlstads universitet; sättet att samarbeta i Värmland mellan Karlstad Universitet, med näringsliv och lokala och regionala offentliga aktörer kring forskning och utbildning anses vara ett föredöme för lärosäten runtom i Europa.   Så, kan vi luta oss tillbaka och skörda vinsterna nu? Självklart inte! Det finns mängder med förbättringar som kan göras, både strukturellt inom de olika organisationerna och även mellan dem. Men, med den plattform som nu finns i Värmland med Karlstad universitet som en viktig aktör i den regionala utvecklingen så är förutsättningarna goda och det strategiska utvecklingsarbetet fortsätter med full kraft.    Håkan Spjuth Verksamhetsledare, Grants and Innovation Office Karlstads universitet

Lämna en kommentar