Bertil Nilsson, är en av de projektledare som i Sverige har längst erfarenhet av stadsutvecklingsarbete inom ramarna för EU:s många olika stadsutvecklingsprogram. I denna krönika ger han sin syn på vad som behövs för att klara städernas utmaningar under nästkommande programperiod 2013.  

Under 15 år har jag följt EU:s urbana politik i relation till den nationella och den lokala politiken. Det har varit en resa från projekt och traditionell utvärdering till ett mer och mer processinriktat långsiktigt arbete, där följeforskningen har en viktig roll.   Då Sverige var ny medlem i EU öppnades en möjlighet att genomföra ett URBAN-program i Sverige. Programmet hette URBAN Malmö och handlade om arbete och gemenskap och pågick under åren 1997 – 2001. Det var ett av totalt 118 program i hela Europa.   En händelse som inträffade 1997 och som i backspegeln visat sig vara mycket betydelsefull var att tio personer från Malmö, med anknytning till URBAN Malmö, fick möjligheten att åka till Haag för att delta i konferensen “No Europe without us”, d.v.s. inget Europa utan att medborgarna deltar i det europeiska utvecklingsarbetet. Delegationerna bestod av representanter från olika länder som i sin tur utgjorde en mix av medborgare, politiker och tjänstemän. Denna konferens har för mig personligen blivit en symbol i mitt fortsatta arbete med urban utveckling med delaktighet på olika nivåer.   Detta synsätt präglar de olika stadsutvecklingsprojekt som jag medverkat i. Det dagsaktuella projektet SÖM (Sydöstra Malmö) Fosie, ett EU-projekt inom mål 2, är inte heller något undantag. Projektet fick också så pass stor uppmärksamhet att EU-kommissionären Johannes Hahn i januari 2011 valde att besöka stadsdelen Fosie i Malmö för att ta del av SÖM Fosies erfarenheter. Samira Hack och Bledar Zuta, två ungdomar som deltagit i utvecklandet av mötesplatsen Lilla Växthuset, där ungdomars potential tillvaratas, presenterade sina erfarenheter tillsammans med mig som projektledare, följeforskaren Mikael Stigendal och arkitekten Tyke Tykesson från stadsbyggnadskontoret i Malmö.   14 år har gått, men för mig är det lika tydligt nu som då hur viktigt det är med delaktighet och att ta tillvara den potential som finns bland medborgare i allmänhet och unga i synnerhet. Samtidigt är det lika slående vilken betydelse som möjligheten till EU-finansiering av urbant utvecklingsarbete har haft genom åren.   Inom URBAN Malmö hittar man det första beslutet gällande Ekostaden Augustenborg på 75000 kr. Ekostaden Augustenborg är ett exempel där bostadsbolaget MKB, stadsdelen Fosie, Gatukontoret, Serviceförvaltningen och Miljöförvaltningen strävat mot samma mål. Olika finansieringskällor från EU-programmen URBAN och LIFE, statliga medel från det lokala investeringsprogrammet (LIP), Storstadssatsningen, SÖM Fosie m.fl. har på olika sätt bidragit till utvecklingen av Ekostaden Augustenborg. I oktober 2010 tilldelades Ekostaden Augustenborg priset World Habitat Awards på världsutställningen i  

Shanghai för arbetet med att göra Augustenborg till ett mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart bostadsområde. (Se länk till organisationen BSHF:s Building and Social Housing Foundation)   Men det är inte bara EU-finansiering som har haft betydelse.  För åtta år sedan fick jag kontakt med det nya URBACT- programmet från start. Bakgrunden till programmet var att det då inte fanns något bra sätt att tillvarata erfarenheterna från de tidigare URBAN-programmen. URBACT I – programmet utvecklades snart till ett nytt redskap för erfarenhetsutbyte mellan europeiska städer. Malmö stad bestämde sig för att leda ett nätverk på temat ”Ungdomar – från utanförskap till innanförskap”. Detta nätverk resulterade i en forskarrapport och en rapport med fallstudier på engelska, men även riktlinjer för handling som översattes till 12 språk eftersom de deltagande städerna ville ha ett redskap som var tillgängligt på de nationella språken. Inom både URBACT I och II har "tematiska experter” använts och deras erfarenheter har i sin tur visat sig vara värdefulla när arbetet med följeforskning utvecklats i förhållande till arbetet med strukturfonderna i Sverige.   Projektet SÖM Fosie är ett exempel på ett stadsutvecklingsarbete som bygger på de erfarenheter som kom ut av de tidigare satsningarna URBAN Malmö, Storstadssatsningen, URBACT I och Ekostaden Augustenborg och som utvecklats vidare. Jag vill peka på några delar inom projektet. Delaktighet och tillit är nyckelord och jag vill nämna det nära samarbete som utvecklades mellan Stadsbyggnadskontoret, Fosie Stadsdel, SÖM Fosie och Gatukontoret i utveckling av Stadsutveckling fosiestråket (se länk). Dessa erfarenheter används nu också i utvecklingen av Översiktsplan Malmö 2012.   En annan del som är viktig att betona är de erfarenheter och metoder som utvecklades inom den följeforskning som leddes av professor Mikael Stigendal vid Malmö högskola. Den avslutades med att ett 30-tal studenter från URBANA studier vid Malmö högskola granskade fem olika satsningar inom SÖM Fosie. Stigendal är tematisk expert inom URBACT och nu även medlem i Malmö-kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.                Erfarenheterna från SÖM Fosie och Stadsutveckling fosiestråket har förts vidare in i det områdesarbete som Malmö stad nu satsar på inom ett femårigt program med fokus på fem olika stadsdelsområden i Malmö, däribland Lindängen i stadsdelen Fosie. Parallellt med SÖM Fosie har arbetet med nätverket CoNet inom URBACT II pågått. Projektet har letts av Berlin och samarbetet har nu mynnat ut i handboken ”CoNet handbook for social cohesion”, för social sammanhållning, som presenterades på slutkonferensen för nätverket CoNet i Berlin i mars i år. I nätverket fanns representanter från nya och gamla medlemsländer i EU. Det har gett en dynamik och ett mycket spännande erfarenhetsutbyte.   Med denna historia i bagaget har jag en rad förväntningar och önskemål som jag vill se infriade inom ramarna för den kommande sammanhållningspolitiken efter 2013. För det första önskar jag att de urbana frågorna tydligt är integrerade i varje operativt program under programperioden 2014 – 2020. Till de urbana frågorna måste kopplas en tydlig öronmärkt budget i varje operativt program. Detta krävs för att städerna skall fungera som motorer för tillväxt samtidigt som man kämpar med de stora skillnader mellan stadsdelar, med problem såsom segregation, arbetslöshet, ekonomi och socialt utanförskap. Det är nödvändigt att ha just dessa delar med i ett fortsatt fokus på de urbana frågorna eftersom de är avgörande för att nå en ökad tillväxt i regionen som helhet. För det andra önskar jag att strukturfonderna även fortsättningsvis utgör ett viktigt styrinstrument för att påverka den sociala sammanhållningen i hela Europa. Om sammanhållningspolitiken skall ha verklig genomslagskraft vad gäller genomförandet av EU:s 2020-strategi så räcker det inte med att bara de minst utvecklade delarna av Europa kan ta del av strukturfonderna 2014 – 2020. För att minska segregationen inom EU är det viktigt att alla medlemmar ges tillgång till strukturfondsmedel och att sammanhållningspolitiken  fortsätter att vara en utvecklingspolitik för hela Europa.   För att nå denna vision måste vi förhålla oss till 2020-strategin som ska utgöra vår gemensamma ledstjärna för Europas sociala marknadsekonomi under nästa årtionde. Som delar i denna strategi pekas tre områden ut: Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Här krävs det att de urbana frågorna finns integrerade i alla operativa program. Jag har själv vid upprepade tillfällen under mina 15 år med EU-finansierade projekt i Malmö stad upplevt att EU-medlen verkligen behövts för att innovativa lösningar   

skall hinna bli tillräckligt etablerade för att därefter kunna integreras långsiktigt i ordinarie verksamhet. URBACT-programmet är ett väl utvecklat redskap för att bygga nätverk och utbyta erfarenheter kring olika tematiska frågor. URBACT bör därför ytterligare stärkas under den kommande strukturfondsperioden genom att de metoder som används för att sprida resultat tillbaka till partnerskapen och de operativa programmen stärks och vidareutvecklas. Utveckling av arbetet med tematiska experter, som bidragit med viktiga erfarenheter, bör vidareutvecklas och budgeten för detta program behöver höjas. De administrativa rutinerna behöver också förenklas och reglerna för att bygga partnerskap behöver blir mer lätthanterliga.   De samverkansformer som utvecklats i samarbete med Tillväxtverkets enhet i Malmö är också något som bör tillvaratas både i Sverige och i det europeiska samarbetet. Tillsynsmyndigheterna (MA-Managing Authorities) i de olika europeiska länderna arbetar på många olika sätt och möjligheterna till och formerna för samverkan ser mycket olika ut.   Vid Interregforum 9-10 februari i år i Stockholm tydliggjordes hur flera städer har haft nytta av sitt deltagande i olika tematiska URBACT-nätverk. Göteborg, Umeå och Gävle medverkade i en workshop om hur städer i Europa och i Sverige hanterat finanskrisen. Malmö och Södertälje medverkade i en workshop om hur följeforskning kan medverka till att förbättra ett projekt.   Malmö stad/Fosie stadsdel är ansvarig för en svensk nationell URBACT-kontaktpunkt (URBACT NDP Sweden). Varje månad översätts ett nyhetsbrev från URBACT, där ett antal erfarenheter inom URBACT-programmet från europeiska städer presenteras, på respektive lands språk. Ett tiotal städer i Sverige deltar nu i olika URBACT-nätverk.   Inom föreningslivet har jag arbetat med utvecklingen av Hörte hamn, ”Den gröna hamnen” på Skånes sydkust, där en ansökan till Leader Söderslätt har beviljats. Detta har gett mig möjligheter att jämföra utvecklingsarbetet på landsbygden med arbetet i staden. Det finns stora möjligheter att i den kommande programperioden utveckla och stärka formerna mellan de olika programmen och med fler och starkare kopplingar mellan stad och landsbygd. Det krävs då att man bygger på regionala förutsättningar och en aktiv medverkan från regional och lokal nivå. Sammanhållningspolitiken behöver samordnas bättre med EU:s övriga politikområden som exempelvis forskning och utveckling, landsbygdsutveckling och olika sektorsprogram.   Dokumentation och referenser:   Bertil Nilsson Projektledare, EU-samordnare SydÖstra Malmö (SÖM) Fosie Fosie stadsdel, Malmö stad   Fakta, länkar, dokumentation och referenser: Länk till Stadsutveckling Fosiestråket: Länk till Fosiestråket: Länk till Malmös förslag till översiktsplan 2012: Länk till Malmö områdesprogram:  Länk till Hörte hamn: Länk till Leader Söderslätt:  Länk till Ekostaden Broschyr: Länk till Malmö som kontaktpunkt för URBACT (NDP):  Länk till Building and Social Fund:  Länk till Interregforum 2011: Länk till URBACT:     Boken ”En fråga om tillit” om SÖM Fosie – kan laddas ned via www.malmo.se/fosie  se under rubriken internationellt arbete CoNet Handbook for Social Cohesion – kan laddas ned via  www.malmo.se/fosie                       (se under rubriken internationellt arbete) eller direkt via www.urbact.eu Bertil Nilsson bertil.nilsson@malmo.se +46 40 34 74 38 +46 70 653 20 39

Lämna en kommentar