SVERIGE / LANDSTING: - Vi har aldrig haft det så bra förspänt med stora investeringar och framgångsrika företag som idag. Och ändå tappar vi vår befolkning så något fel gör vi ju. Det säger Johan Sjökvist, näringslivsstrateg vid Norrbottens läns landsting, då han funderar kring länets kultur- och innovationsarbete.

I Norrbotten har man inte kommit särskilt långt i arbetet med att integrera det befintliga kulturarbetet med det regionala innovationsarbetet. Enligt Johan Sjökvist beror det på att de inte blivit klara med sin innovationsstrategi.

– Samtidigt arbetar vi om vår regionala utvecklingsstrategi och det som står helt klart är att vår syn på innovation måste mjukas upp och omfatta både sociala och kulturella dimensioner. Vi har ju varit bra på att komma på nya saker som bullrar, men om folk flyttar från vår region så har vi ju ändå missat något.

Inte tillräckligt ”ont”

Själv tror Sjökvist att det än så länge inte gjort tillräckligt ”ont”, men att befolkningstappet nu börjar kännas. Stora investeringar och full fart inom näringslivet har bidragit till att de här frågorna inte fått någon högre prioritet tidigare.

Elisabeth Lax, ansvarig för regionens kulturfrågor håller med, men anser samtidigt att man är på gång:

– Vi ser beröringspunkterna mellan oss inom kulturområdet och näringslivsområdet via satsningarna på kreativa näringar, men vi är inte så långt framme än, säger hon.

Men hur kan man stötta kultur, kreativitet, innovation i en gles region som Norrbotten?

På den frågan har Sjökvist inget bra svar utan påpekar bara att det i slutänden handlar om att våga något annorlunda:

– Så enkelt och ändå så svårt. Kulturen är en innovationskatalysator

Carin Karlsson, ansvarig tjänsteman för kultur och kreativa näringar vid Regionförbundet Södra Småland anser att de har kommit en bra bit på väg.

– Inom vårt regionförbund har vi hela tiden pratat om de kulturella och kreativa näringarna som en mycket viktig beståndsdel för alla innovationsprocesser i regionen. Vi tycker också att vi hittat stöd för den tanken inom EU-kommissionens grönbok för innovationer.

I regionen har förbundet genom projektet ”Designregion Småland” konkret valt att försöka föra samman designföretag med traditionella industriföretag i syfte att bredda och förnya företagens produktutbud samtidigt som designföretagens marknad kan vidgas.

– Våra basindustrier behöver bli mer innovativa och de här mötena blir en hjälp på vägen, vilket också bland annat OECD nyligen påpekade i sin studie, säger Karlsson.

  Trögt med förståelsen

På ett liknade sätt arbetar Anna Grönberg, kulturstrateg vid Uppsala läns landsting, med att försöka få gehör för kulturens relevans inom innovationsområdet. Hon tycker att det går lite trögt och att Regionförbundet, som har huvudansvaret för både den regionala utvecklings- och innovationsstrategin, ännu inte snappat poängen fullt ut. En del av förklaringen kan ligga i att ansvaret för de regionala kulturfrågorna i Uppsala län ligger hos Landstinget och inte på Regionförbundet.

 

– Men nu pågår en dialog och samverkan mellan Regionförbundet och Landstinget för samplanering i arbetet med revideringen av den Regionala utvecklingsplanen respektive Landstingets framtagande av en Regional Kulturplan för Uppsala län.

Regionförbundet har också tagit initiativ, berättar Grönberg, till en satsning som kallas ”Såmaskinen”:

Det är en samverkan mellan de samhällsvetenskapliga och humanistiska disciplinerna inom Universiteten (Uppsala Universitet och SLU) och mellan praktiker och forskare. Syftet är att öka Uppsala läns attraktionskraft genom att lyfta fram det humanistiskt-samhällsve­tenskapligt perspektivet som ett inspel i Regionförbundets revidering av den regionala utvecklingsplanen, säger hon. Så viljan finns att försöka bryta invanda tankebanor kring vad innovationer kan vara och innefatta.

Syns tydligast i städerna

Då händer det långt mer i Skåne och Västra Götaland anser hon och pekar på den självmedvetenhet som hon anser präglar både Malmö och Göteborgs städer.

Ett av de exempel som hon menar är extra spännande är H+ projektet i Helsingborg där man låter människors egna initiativ prägla den fortsatta utvecklingen av stadens hamnområde.

– Det inspirerande var just hur man tänker och agerar på ett nytt innovativt sätt för att förnya stadskärnor och engagera befolkningen på plats, säger hon,

Grönberg kan även tänka sig i likhet med Jordi Pascal, koordinator för Agenda 21 för kultur och forskare vid Open University of Catalonia, att se kulturen som en fjärde pelare inom hållbarhetsbegreppet (som bygger på ett samspel mellan ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer.

Mycket sker med mycket små medel

Kultur och innovation är inte bara synligt i storstädernas förnyelsearbete, påpekar hon. Mellerud kommun i nordvästra delen av Västra Götalandsregionen är ett strålande exempel på detta.

 – Vi försöker använda kulturen mycket medvetet till en rad syften, fast många gånger med mycket små  ekonomiska resurser säger kommunens kultur- och fritidsutvecklare Lars Nilsson.

I kommunen har man bland annat försökt att ligga först med olika kulturevenemang som både engagerar lokalbefolkningen, drar kultureliten och attraherar turister och de som bor i grannkommunerna.

– Vårt så kallade ”Kulturbruk” ligger i nära anslutning till vår gymnasieskola och används flitigt till många olika arrangemang såsom en Europadag med framträdanden av ungdomar från Irland och Ungern. Vi har också ett konserttillfälle under den globala manifestationen ”Earth Hour” då vi bara använder stearinljus (under Earth Hour uppmanas alla människor sluta använda elektricitet för att uppmärksamma klimatfrågan, red. anm.). Sådant går hem och präntar in vår plats och kommun i människors medvetande, säger Nilsson.

 

Helsingsborgs H+ projekt: http://hplus.helsingborg.se/om-hplus/

Länk till Slutrapporten om hållbar stadsutveckling: http://www.raa.se/publicerat/rapp2011_13.pdf

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar