SVERIGE / LANDSTING: Innehållet i kulturkofferten kan räcka till mer än teater, musik och dans.   – Kulturen skapar ett utvecklingsklimat. Den har flyttat fram sin roll och betyder mycket för regionens tillväxt, säger Lars Danielson, kultur- och fritidschef på Gotland. 

Statens kulturråd har nu börjat betala ut pengar ur kulturkofferten – den nya modellen för statens finansiering av den regionala kulturverksamheten. – So far, so good, säger Lars Danielson, kultur- och fritidschef på Gotland, som har fått 21,6 miljoner kronor till satsningar på bland annat ett nytt scenkonsthus, kulturkonsulenter, film och dans.   Gotland är en av de fem regioner som ingår i försöket med regionalt kulturansvar. De övriga är Halland, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland. Om några år ska samtliga landsting/regioner få förtroendet att fördela de statliga stöden i form av bidrag och anslag till bland annat länsmuseer och scenkonstbolag.   ”Svag förankring” Men kulturkofferten har också mött kritik. Regionpolitiker i alla läger har klagat över att regeringen inte skickat med några nya pengar och på Gotland har den kulturplan som varje region måste lämna till Statens konstråd innan de får pengar, väckt protester.   "Förankringen är svag. De konkreta målen inskränker sig i stort sett till att säkra länsinstitutionerna, omorganisera dem och indexuppräkna deras anslag." skrev Owe Ronström och Örjan Klintberg för en tid sedan i en debattartikel i Kulturfönstret, en webbplattform för kultur som drivs av Kulturföreningen Roxy i Visby. Ronström är musiker och professor i etnologi vid högskolan på Gotland. Klintberg är musikförläggare och musiker. De två debattörerna krävde att regionen skulle tacka nej till pengarna i kulturkofferten tills man hunnit göra ordentliga planer och diskutera igenom systemet med alla aktörer.   Kultur- och fritidschefen Lars Danielson medger att det varit ont om tid att upprätta en plan, men anser ändå att koffertmodellen är bra för Region Gotland. – Hela processen har inneburit att kulturen flyttat fram sin roll, både som egenvärde och värde för regionens kvalitet och tillväxt, säger han.   Turistprodukten Gotland bygger mycket av sitt varumärke på samtidskultur och kulturarv. Gotland har cirka tusen kulturutövare och kultur är därför en viktig bransch. – Vi har gått från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och är nu i tredje fasen – kreativa och kulturella näringar. Det är vår framtid, säger Lars Danielson.      Cultural planning När Nationella nätverket för Cultural Planning nyligen träffades i Helsingborg hölls ett av föredragen av Kristin Nilsdotter Isaksson, projektledare för utvecklingsområdet Stadens liv och innehåll i Jönköpings stadsbyggnadsvision.  – Vi försöker se hur -och stadsplanering kan mötas och samverka på ett bra sätt, säger hon. En central faktor i den stadsbyggnadsvision som Kristin Nilsdotter Isaksson och hennes kolleger arbetar efter är den fysiska och sociala tillgängligheten i framtidens Jönköping. God tillgänglighet är viktigt vare sig det handlar om Götalandsbanan eller att intressera nya människor för att flytta till kommunen.   Enkäter till invånarna visar att de tycker att samordningen mellan den offentliga sektorn och privata företag, men också mellan olika föreningar, är dålig. – Vi försöker lappa och laga där vi ser att det inte fungerar, säger Kristin Nilsdotter Isaksson. Ett exempel är Tändsticksområdet, ett kulturområde som erbjuder många aktiviteter, men som har få besökare. Det i sin tur gör att det inte går så bra för de affärer som ligger i området. Ett annat är klagomålen om för få musik- och teaterscener. Lösningen blev en mobil scen som kommunen nu håller på att upphandla.   Kulturen, en nyckelresurs Internationella Handelshögskolan har bistått med bakgrunder och analyser, som visar att en stads förmåga att locka till sig utbildad arbetskraft är en av grundförutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Kulturen spelar en viktig roll för att höja en kommuns attraktionskraft, och ett av Jönköpings problem är att man i förhållande till många andra svenska städer har ett begränsat kulturutbud. På plussidan finns flera framgångsrika företag inom kreativa näringar. – Här ser vi tydliga kopplingar mellan högskola och näringsliv. Högskolan fungerar som en språngbräda för att starta egna företag, säger Kristin Nilsdotter Isaksson.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar