För mycket fokus på teknik har gjort det svårt att utnyttja innovationskraften i Finland. Nu byter företagen strategi och börjar lyssna mer på vad kunderna vill ha.

Angry plushes CC BY Omarriva
Angry plushes CC BY Omarriva

Bättre känsla för vad kunderna vill ha ska ge finska företag mer valuta för sina innovationer. Finland satsar stort på forskning och utveckling, men industrin har hittills lagt för mycket fokus på teknik.

De arga fåglarna från spelföretaget Rovio Mobile har med sitt segertåg över världen åter riktat strålkastarljuset mot innovationsförmågan i Finland. ”Angry Birds” ser också ut att vara en god kombination av ingenjörskonst och intresse från kunderna.

Just den kopplingen har annars inte varit så framträdande när finska företag utvecklat sina produkter.

– Vi är oroliga när vi ser att andra länder som satsar mindre på forskning och utveckling än vi har företag som lyckas bättre med att marknadsföra sina produkter. Antti Eskola, marknadsexpert på det arbets- och näringsministeriet i Helsingfors säger;

Kommersialiseringen av våra innovationer måste bli bättre

Finland ligger i Europatopp när det gäller forskning och utveckling, med 3,8 procent av den nationella budgeten utslaget per invånare. Landet hamnade också i den högsta divisionen, tillsammans med Danmark, Sverige och Tyskland, när EU-kommissionen i fjol sammanställde den senaste upplagan av Innovation Union Scoreboard, en lägesrapport om medlemsländernas arbete med innovationer.

Rovio Mobil utvecklar sina produkter för smartphones och är ett av många företag som drar nytta av den kompetens som växte fram inom och i spåren av Nokia, innan storföretaget började få problem för några år sedan.

Nokia har varit väldigt bra på logistik och ingenjörskonst, men marknadsföringen och förståelsen för kundernas behov fungerade inte lika bra. Nu försöker vi lära framför allt de nya små och medelstora företagen att lägga mer fokus på detta.

I sin tidigare innovationsstrategi fokuserade Finland på forskning och teknisk utveckling. Sedan några år tillbaka är ambitionen att involvera kunderna mer.

 Med en mer interaktiv process tror jag att företagen också får ett snabbare och effektivare innovationsarbete.

Basnäringar tvingas tänka om

Även de traditionella branscherna börjar tänka nytt. Inte minst gäller det skogsindustrin som sett sin andel av exporten sjunka stadigt. I början av 1970-talet stod pappersmassa och andra pappersprodukter för cirka 40 procent av den finska exporten, i dag är andelen nere i 16 procent.

Skogsindustrin hör till de branscher som tvingats utveckla sin teknik och titta efter nya områden för att sälja sina produkter.

Idag står de för många innovationer inom bioteknologi och det vi kallar clean tech, säger Antti Eskola.

Finland drabbades mycket hårt av finanskrisen efter Lehman Brothers konkurs. Exporten föll dramatiskt med över 20 procent under 2009. Året efter återhämtade sig ekonomin, men exporten har aldrig nått samma höga nivå igen. Elektronik- och teleteknik svarade år 2000 för 31 procent av den totala exporten, nu är andelen 13 procent.

Strukturstöd efter Nokia

Häromdagen fattade Finlands regering beslut om vilka stödområden för investeringsstöd till företag som ska gälla från 1 juli i år. Östra och norra Finland är automatiskt ett område med högsta stödnivå, men det området som bedöms ha det största stödbehovet just nu är Saloregionen i sydvästra delen av landet. Salo, som berömmer sig om att vara den plats där den första moderna mobiltelefonen tillverkades, har akuta strukturomvandlingsproblem sedan Finlands flaggskepp Nokia gick på grund för några år sedan.

– När Nokia flyttade sammanfogningen av mobiltelefoner till Asien förlorade regionen 6 000 jobb, säger Hanna-Maria Urjankangas, överinspektör på arbets- och näringsministeriet.

Det handlade både om arbetstillfällen på Nokias fabriker och hos en rad underleverantörer. Salo, en kommun med drygt 50 000 invånare, ligger cirka en halvtimmes bilresa från flygplatsen. Bra tågförbindelser och närheten till motorvägen mellan Åbo och Helsingfors gör också att området har helt andra förutsättningar än östra och norra Finland. Hanna-Maria Urjankangas framhåller att tillgången till välutbildad arbetskraft är stor.

– De flesta ingenjörer finns ju kvar i trakten. Många har redan fått nya jobb, andra kommer att få det om man bara lyckas locka dit nya företag, säger hon

Innovativa Jyväskylä

För några år arbetade 300 personer i den fabrik Nokia hade i Jyväskylä.  När tillverkningen las ned 2009 fick alla anställda gå, men de flesta fick snart jobb i andra företag i angränsande branscher. Kunskapen stannade kvar i kommunen.

Idag har vi fler arbetsplatser i ICT-sektorn i Jyväskylä än vi hade när Nokia la ner sin verksamhet

, säger stadsdirektören Manfred Andersson. Jyväskylö i mellersta Finland är en av fem finska kommuner som arbets- och näringsministeriet har utnämnt till ”Innovativ stad” för att den ska skapa nya projekt som kan stärka hela landets tillväxt och konkurrenskraft.

Jyväskylä har under senare år byggt upp en specialitet inom cyber security, det vill säga säkerhet inom IT och information. I regionen ligger två universitet med utbildning och forskning inom området. Tillsammans med företag är lärosätena med och utvecklar säkerhetsteknologi för näringslivet, myndigheter och organisationer i mellersta Finland.

– Vi ser att fler och fler arbetsgivare med intresse för den här typen av säkerhetsfrågor etablerar sig här, säger Manfred Andersson.

Övriga innovativa städer är Joensuu (bioekonomi), Tammerfors (smart stad och industri i förnyelse) Uleåborg (hälsan i framtiden), och Vasa (hållbara energilösningar)

Kommunreform ger muskler

Jyväskylö är med sina knappt 135 000 invånare resultatet av en sammanläggning 1 januari 2009, när dåvarande Jyväskylä med knappt 90 000 invånare inkorporerade några angränsande landsbygdskommuner.

Det gör Jyväskylö till en föregångare även i den laddade process för att minska antalet kommuner som pågått i flera år. Motståndet mot att gå ihop med grannen är stort i många av de mindre kommunerna, men regeringen pressar på för att få till större och starkare enheter. För ett par veckor sedan gjorde den klart att småkommuner i storstadsregionerna kan tvingas gå samman om de inte gör det frivilligt.

Bättre fungerande välfärd och utbildning är de tyngsta argumenten för kommunreformen, men Manfred Andersson ser även att färre och starkare kommuner är bra för utvecklingen av både näringsliv och innovationskraften.

– Jag anser att man behöver ta till någon slags tvång för att få reformen i hamn, säger Manfred Andersson.

Lämna en kommentar