Att vara innovativ – att både tänka och handla på nya sätt – kan visa sig handla om långt mer jordnära saker än avancerad teknik, påpekar forskaren Eva Amundsdotter, Luleå Universitet.

Tänk er följande: Ett chefsmöte på ett företag. Mötet ska ta en timme och temat är koncept. En inbjuden person, en kvinna, ska inleda arbetet på temat. På agendan finns även en mindre punkt, också med en annan person utifrån som fått i uppgift att kort inleda, en man. Mötet börjar och mannen tar ordet och pratar i 30 minuter. När sedan kvinnan börjar sin presentation, blir hon avbruten av mannen vid upprepade tillfällen. Han har synpunkter på det hon säger. Tiden går och mötet avslutas. Kvinnans presentation och arbetet efteråt blev inte gjort. Istället mejlade hon ut sin presentation. Så kan det se ut i vardagen, ingen ovanlig händelse alls, jag har hört liknande berättelser på olika företag som börjat reflektera över hur vardagen kan se ut ur ett genusperspektiv. Det omvända – att en kvinna som haft en mindre uppgift men tagit och behållit ordet under större delen av mötet – är en ovanlig händelse. Sammanhanget är ett forum med en stor grupp chefer, kvinnor och män, som utforskar betydelser av genus i sina olika organisationer. Jag är genusforskare och ledde de gemensamma kunskapsprocesser vi gjorde. Regionen är Gävleborg och inom innovationssystemet Fiber Optic Valley bedrivs sedan flera år ett aktivt arbete med genus och jämställdhet (Andersson m.fl. 2009). Med stöd av Vinnova, verket för innovationssystem, pågår ett program som handlar om tillämpad genusforskning i starka innovationsmiljöer. Olika företag bedriver ett fördjupat arbete med att skapa genusmedvetenhet och få syn på hur föreställningar om kvinnor och män formar både villkor och sätt att fungera som hämmar både organisationen och verksamheten. Ett brett initiativ kallar vi Learning Community, där tio av innovationssystemets medlemmar deltagit med 2-4 chefer. Det har varit en arena för att gemensamt skapa kunskap om villkor och normer inom de medverkande företagen och organisationerna, med fokus på genus. En uppgift som deltagarna gjorde var att genomföra observationer av möten, som sedan bearbetades i en gemensam kunskapsprocess. Flera observationer handlade om mönster på möten, där män dominerade och kvinnor anpassade sig. När flera berättelser delas i en grupp kan nya perspektiv och möjligheter, nya utmaningar och dilemman, bli synliga. Om något blir extra synligt, som till exempel en vardag där män tillåts dominera och kvinnor anpassar sig till detta, kan närvaron av en grupps gemensamma åtagande att göra något tillsammans skapa kraft till förändring. Som i exemplet ovan: situationen väckte obehag. Den var inte ny, det hade hänt förut att interaktionsmönster tedde sig obegripliga eller ineffektiva.  

I fallet med chefsmötet om koncept, som ju inte blev något chefsmöte om koncept, blev reflektionerna och berättelsen om händelsen en väckarklocka för flera av de kvinnor som var med på det aktuella mötet. De satt frustrerade efter mötet men det utlöste ingen direkt handling. Medan i mötet med andra välvilligt inställda människor med andra organisationskulturer men med liknande erfarenheter startades en process för att förstå: Varför blev det så här? Vad tycker vi om det? Vill vi att det ska bli annorlunda och hur då i så fall? Med hjälp av genusteorier och metoder från aktionsforskning kunde åtminstone normer, det som tas för givet, det som inte reflekteras över, bli synligt. Ett mönster av hur interaktionen på arbetsplatsen kunde se ut, växte fram. Och så småningom har förändringar börjat få fäste. Detta är inte ett effektivt sätt att organisera möten på, det var deltagarna på det klara med. Med stöd av deltagare som bidrar till varandras och sin egen ”upptäcktsresa” kan kunskap och nya handlingsmönster växa fram som skapar nya möjligheter, bortom stereotypa mönster om kvinnor och män. Eva Amundsdotter, fil dr Luleå tekniska universitet, avdelningen Genus och innovation Fakta: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva, Svensson Marita (2009). "Mellanchefen en maktpotential. Aktionsorienterad genusforskning." Stockholm/Hudiksvall: Stockholms universitet/Fiber Optic Valley http://fiberopticvalley.com/forskning-utveckling/genus/

Lämna en kommentar