Sitter samhällsentreprenörerna inne med både idéer och nätverk som skulle kunna bidra med en snabbare omställning till ett mer hållbart samhälle. Forskaren Erik Rosell vid Linnéuniversitetet är benägen att tro det.  

I den nyutkomna forskarantologin ”Samhällets entreprenörer” ger en rad forskare från olika vetenskapliga discipliner sin syn på entreprenörskap som en samhällsförändrande kraft (Gawell, Johannisson och Lundqvist, 2009).
 
Begreppet samhällsentreprenörskap används som samlingsnamn för att beskriva organiserade initiativ som på ett tydligt sätt har målsättningen att förbättra eller förnya gemensamma funktioner i samhället. Entreprenörskapets starka koppling till traditionellt företagande och vinstmaximering ifrågasätts. En intressant iakttagelse är att samhällsentreprenörskap ofta praktiseras genom gränsbrytande samverkan mellan aktörer från olika samhällssektorer. Utveckling av och omsorg om (lokal)samhället kräver just en sådan bred mobilisering.
 
Under åren 2009 till och med 2011 pågår ett forskningsprogram som syftar till att utveckla kunskap om samhällsentreprenörskapets organisering och praktik. Forskningsprogrammet- OSIS – finansieras av KK- stiftelsen och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Linköpings Universitet och Mälardalens högskola (för mer information se www.osinsweden.com).
En grundläggande tanke är att ny kunskap bör utvecklas i dialog mellan akademiker och praktiker. Därför engagerar programmet förutom universitet även en rad praktiserande samhällsentreprenörer. En av dessa är Nätverket SIP (samhällsförändring i praktiken) som sedan 10 år tillbaka finns i Växjö (för mer information se www.natverketsip.se).
 
I Nätverket SIP ingår en rad föreningar och projekt som arbetar med samhällsfrågor. Många har inriktning mot ungdomar. Här finns bl.a. riksförbundet Booster som ger support till ungdomar som är organiserade i föreningsform. Inom föreningen Grrl Tech bedrivs arbete med jämställdhetsfrågor bl.a. genom att stödja unga tjejers teknikanvändning, entreprenörskap och ledarskap.
Nätverket SIP driver dessutom en rad fristående projekt. Bland annat en volontärverksamhet som knyter samman svenska och europeiska ungdomar . För närvarande pågår arbetet med att bygga upp en inkubator av, för och med personer som har någon form av funktionsnedsättning. Verksamheterna har det gemensamt att det handlar om upplevda behov i (lokal)samhället där nuvarande organisationer och institutioner inte anses fungera på ett tillräckligt bra sätt eller helt enkelt saknas.
 
I de projekt och föreningar som SIP organiserar sammanförs idéer och aktörer från såväl ideell, offentlig som privat sektor. Man har en bas i den ideella sektorn där personligt engagemang är drivkraften och investeringar i form av obetald arbetstid är vanliga. De frågor som man arbetar med handlar om social omsorg om, rådgivning till och utveckling av medmänniskor i lokalsamhället. Samtidigt lyfts egenföretagande fram som ett kraftfullt sätt att utveckla sig själv och sina idéer.
 
I den sektorsövergripande organiseringen kombineras resurser och idéer på nya sätt. Det medför i sin tur att etablerade arbetssätt och strukturer kan ifrågasättas samtidigt som alternativa sätt att göra saker på utvecklas. Nätverket SIP illustrerar några av samhällsentreprenörskapets framträdande drag. Inte minst att det ofta knyter samman idéer och aktörer från olika delar av (lokal)samhället. Samhällsentreprenörer suddar ut etablerade gränser och skapar nya verksamhetsformer och samarbetskonstellationer. Ett sådant entreprenörskap behövs om vi snabbt ska hitta framtidens lösningar på dagens samhällsproblem.
 
Erik Rosell
Doktorand entreprenörskap
Linnéuniversitetet
Lämna en kommentar