Det utjämningssystem som finns i Sverige bidrar på ett avgörande sätt till att man i små regioner och i glesbygder förmår behålla verksamheter som bjuder ut tjänster till hushållen. Det menar forskarna Börje Johansson & Johan Klaesson, INA vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.  

I det svenska federalistiska systemet har den enskilda kommunen till uppgift att försörja sina invånare med offentliga tjänster, att erbjuda en lokal arena för det privata näringslivet, att fatta beslut om kommunens infrastruktur, och att handha dess förvaltning.
Om man låter variabeln KS mäta skillnaden mellan en kommuns utgifter och skatteintäkter så kommer det visa sig att KS per invånare varierar kraftigt mellan landets olika kommuner.
 
Ett helt avgörande faktor för små kommuner är om de tillhör en stor eller en liten så kallad lokal arbetsmarknadsregion (LA-region). Ju större KS-variabeln är, desto större behov finns det för bidrag till den berörda kommunen. KS-variabeln är positiv för alla LA-regioner. Det så kallade utjämningssystemet syftar till att med bidrag och avgifter utjämna skillnader mellan dels kommuners skattekraft, dels mellan deras kostnader. Därmed utjämnas också skillnader i KS per invånare.
 
Nu är det ett faktum att alla landets LA-regioner har kommunala kostnader som överstiger summan av motsvarande kommunala skatteintäkter. I den meningen är alla LA-regioner bidragsmottagare. Det betyder också att kommuner som betalar avgift kan sägas göra det till andra kommuner i den egna regionen.
Det som också tydligt framgår i vår undersökning är att KS per invånare samvarierar med regionstorlek. När en regions
 befolkningsstorlek ökar med 10 procent, då minskar KS-värdet med 3,3 procent. Det här innebär att behovet av utjämningsbidrag för kranskommuner i medelstora regioner som inte förmår växa ökar över tiden och det ökar också för både kärn- och kranskommuner i de små regionerna.
 

Mellan 1950 och 2009 växte de tre storstadsregionerna betydligt snabbare än hela landet, och deras sammanlagda tillväxt utgör ca 82 procent av hela landets tillväxt, som uppgick till nästan 2,3 miljoner invånare. Samtidigt har de små regionerna som grupp följt ett bestående förlopp med krympande befolkning. Den här utvecklingen är strukturbetingad, eftersom det är tjänstenäringar som växer snabbast och tjänsteföretagens andel av hela ekonomin fördelade sig 2007 i andelarna 52 procent för storstadsregionerna, 35 procent för de medelstora regionerna och 28 procent för de små regionerna.
 
Så vad betyder utjämningssystemet för regioners och hela landets tillväxt? Systemet innebär att kommuner i små regioner förmår behålla verksamheter som bjuder ut tjänster till hushållen. Utjämningssystemet bidrar alltså till att små och krympande kommuner minskar i långsammare takt.
 
Börje Johansson & Johan Klaesson, INA vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Lämna en kommentar