Hur kan man utforma kompetensförsörjningen i en region så att den strategiskt matchar ett befintligt regionalt innovationssystem? Projektet KOM-INN! i Värmland är ett försök. Här beskrivet av forskaren Hanne Randle vid Karlstads Universitet.

I Värmland drivs i dag ett unikt innovationssystem för strategisk kompetensförsörjning och omställning under benämningen KOM-INN. Projektet genomförs i en nära samverkan mellan forskare och praktiker och syftar till en gemensam kunskapsutveckling. Tanken är att vi ska få möjlighet att pröva nya modeller och metoder för strategisk kompetensförsörjning genom regional samverkan och lokalt utvecklingsarbete.

Centralt för projektets aktiviteter är att de ska utgå från företagens behov och syfta till att ”skapa handlingsrelevant kunskap”. Finansiärerna bakom projektet är VINNOVA, Region Värmland och Karlstads universitet. Satsningen löper under tre år och avslutas den sista december 2012. Projektägare är The Paper Province, som är en samlande utvecklingsaktör för näringarna inom pappers- och massaindustrin i regionen. Projektorganisationen innefattar samtliga fyra kluster i Värmland, förutom projektägaren även The Packaging Arena, Stiftelsen Compare och Stål & Verkstad. En följeforskare från Karlstads universitet är knuten till projektet. I projektets styrgrupp finns en representant från respektive kluster, en representant från Region Värmland samt en från Karlstads universitet. Projektet omfattar cirka 300 medlemsföretag i de fyra klustren.

För att veta vilka komponenter innovationssystemet ska innehålla har utvecklingsprojektet identifierat fyra moment i utvecklingsarbetet: 1.     Synliggöra vilka hinder och möjligheter etablerade regionala samverkansstrukturer utgör för strategisk kompetensförsörjning och omställning 2.     Överbrygga dessa hinder och skapa nya möjligheter genom att utveckla modeller och metoder för samverkan mellan näringslivet och regionala aktörer, inom ramen för ett innovationssystem

3      Synliggöra vilka hinder och möjligheter som finns i företagen för att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning och omställning genom att kartlägga företagens behov, därefter utveckla verktyg, metoder och modeller för intern användning i organisationer, för utbildning, för strategisk ledning, för strategisk kompetensförsörjning, kompetensöverföring, jämställdhets- och mångfaldsarbete och strategisk rekrytering.

4      Utveckla ny kunskap om hur dessa nya modeller inom ramen för regionala samverkanssystem och nya metoder och verktyg för intern organisationsutveckling kan leda till långsiktiga effekter och hållbar utveckling

För att nå sina syften har KOM-INN! projektet formulerat följande övergripande målsättning: De nya modellerna för både samverkan och intern organisationsutveckling ska stödja utvecklingsprocesser på företagsnivå. Det kan dels handla både om att öka företagens förmåga att formulera strategier för utveckling och tillväxt och öka ledningens förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. För att nå dessa resultat behöver projektet utveckla metoder och verktyg som kan bistå personer i ledande ställning i organisationer att utvecklar ny kunskap, färdigheter och på längre sikt nya förhållningssätt till strategisk kompetensförsörjning. Detta kan ske genom att projektet erbjuder ledare tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom området, samt bistår med   

utveckling av verktyg som kan användas för att planera, kartlägga och formulera företagens dagsaktuella och framtida behov av kompetensutveckling, utbildning, rekrytering och generationsväxling. Dessa verktyg ska stödja ledningen förmåga att arbeta strategiskt och operativt med genus- och mångfaldsfrågor.

Genom att utveckla nya system för regional samverkan kan företagen utveckla en förbättrad förmåga att efterfråga lärande, utbildning och kompetensutveckling från utbildningsaktörer samt genom samverkan mellan företagen dela på ägarskap, finansiering och idéutveckling i frågor som hör till strategisk kompetensförsörjning. Detta innebär också att företagen ska ha förbättrad förmåga att samverka för att hantera omställningsprocesser. Med följeforskningens stöd kan projektet lära från processen samt utveckla ny gemensam kunskap om projektets resultat har bidragit till att skapa förutsättningar att utveckla långsiktiga effekter för regionens företag och organisationer.

Projektet genomförde en kartläggning av företagens syn på strategisk kompetensförsörjning, omställning och behov, hos en tiondel av medlemsföretagen, under våren och hösten 2010. Undersökningen genomfördes dels som en enkätundersökning och dels som en intervjuundersökning. Kartläggningsprocessen visade att det finns stora behov i företagen i flera områden. Det handlar dels om att det saknas kunskap om varför och hur man kan arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. Det framkommer att ledningen som har det operativa ansvaret för planering och genomförande i kompetensfrågor kan sakna kunskap om hur arbetet ska länkas till övergripande strategifrågor i företaget. Många företag har lagt ansvaret för kompetensförsörjning på avdelningschefer samtidigt som många företag har tagit bort viktiga stödfunktioner för HR, eller så finns dessa resurser i ett moderbolag som i vissa fall ligger i ett annat land.

Kartläggningen visar också tydligt att det finns ett stort behov hos dessa ledare att få lära sig mer om hur man kan arbeta strategiskt med kompetensförsörjning utifrån hur man kan läsa in företagets marknadssituation och behov av utveckling. Utan denna kompetens tar vardagspraktiken över och många ledare säger att de anställda i praktiken driver sin egen kompetensutveckling. Eftersom många företag i Värmland har svårt att rekrytera anställda ser ledningen i dessa företag att de behöver utveckla företagens förmåga att attrahera arbetskraft, skapa bättre möjligheter att utveckla de anställda utifrån företagens behov samt samverka mer med andra företag för att kunna hantera omställningsprocesser i regionen. Flera företag visar också att de har brist på resurser, där flera säger att tiden är ett stort hinder. Många företag ställer höga krav på ekonomiska resultat, vilket leder till att varken ledning eller anställda kan avsätta tid för att utveckla sin egen kompetens.

 

Så vad vill de då? Ledningen anser att de saknar viktiga stödresurser för att kunna arbeta strategiskt. Framförallt vill de förbättra samverkan mellan skola och arbetsliv, dels för att få tillgång till skolans resurser i form av praktikanter och handledningsstöd, och dels om att bättre påverka utbildningssystemets utbud så att de kan få tillgång till kompetent arbetskraft. Företagen upplever att samhället på bättre sätt skulle kunna stödja företagen vid olika omställningsprocesser. Många företag har goda idéer om hur de kan utveckla sin egen förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning och omställning, men flera av dessa förslag är inte genomförbara om man ska utgå från befintliga strukturer för samverkan i Värmland.

KOM-INN! har förutom kartläggningen genomfört ett seminarium den 6 december 2010 som lockade drygt 60 personer från olika regionala aktörer i Värmland. Vid detta seminarium fick deltagarna ta del av projektgruppens redovisning av kartläggningens resultat. Resultaten diskuterades i små grupper och deltagarna kände igen bilden som presenterades av projektgruppen och följeforskaren. Utifrån resultaten från kartläggningsprocessen arbetade projektgruppen fram olika utvecklingsområden som presenterades för styrgruppen i januari 2011. De olika utvecklingsområdena delades in i följande utvecklingsområden: internt i företagen, utbildningssystemet och samhället. Utvecklingsområden som utgår från företagsinterna behov handlar dels om att utveckla verktyg för strategisk kompetensförsörjning, kompetenskartläggning och uppföljning, mångfalds- och genusfrågor. Behov som bottnar i utbildningssystemet handlar dels om att förbättra samverkan mellan skola och näringsliv, utveckla praktiksystem och locka fler kvinnor till teknikyrken. Behov som har sin utgångspunkt i samhället handlar dels om att utveckla stöd för medflyttarservice och dels om att attrahera nya medborgare till Värmland.   Under våren 2011 har projektgruppen ägnat större delen av projekttiden till att genomföra en ytterligare kartläggning av medlemsföretagens rekryteringsbehov under nästkommande två år samt planerat för att starta ett nätverk som riktar sig till personer i näringslivet i Värmland och Karlstad kommun. Detta nätverk har som övergripande syfte att skapa mötesplatser för personer som är intresserade av kompetensförsörjningsfrågor. Den första nätverksträffen ska genomföras i augusti 2011. Det arbete som pågår under våren och sommaren 2011 är att utveckla idéer för hur samhället kan stödja nyinflyttade medborgare och deras medflyttare, utveckla idéer för hur företagen kan samverka med varandra för att underlätta omställning, samt utveckla nya former för trainee-utbildning. Projektgruppen har ännu inte identifierat vilken typ av verktyg eller utbildning som ska utvecklas som stöd för företagen.

 

 

Projektet har därefter förankrat utvecklingsarbetet hos medlemsföretagen. Det blev tydligt under kartläggningsprocessen att medlemsföretagen har höga förväntningar på projektets resultat. De företag som deltog vid kartläggningen och det första seminariet var också tydliga med att de gärna deltar i utvecklingsarbetet, eftersom projektet syftar till att öka företagens förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning och hantera omställningar.

Under projektets gång har det visat sig att rådande strukturer för samverkan påverkar möjligheten att tänka och agera fritt när man ska utveckla nya system för samverkan i en regional kontext. Det finns många aktörer som konkurrerar med sin service i detta område, både genom ren affärsverksamhet, ideell verksamhet och inom ramen för offentligt finansierad verksamhet. Dessutom erbjuder klusterföretagen en hel del service till sina medlemsföretag inom ramen för kompetensförsörjning. Hur detta utvecklas kommer att synliggöras under projektets gång.

Intervjupersonerna i företagen visar också på att det finns en inbyggd problematik i att få önska och tänka fritt kring stöd för strategisk kompetensförsörjning och omställning. Det visar sig att de sällan hinner tänka färdigt innan de hamnar i diskussioner om arbetets vardag och rutiner samt hur det påverkar verksamhetens förmåga och förutsättningar att ta till sig nya idéer och arbetssätt. Det blir tydligt att det strategiska arbetet får underordna sig det operativa dagliga arbetet. Det kommer att synliggöras under projektets gång om fördjupade kunskaper och tillgång till verktyg kan leda till att bryta dessa mönster. Hanne Randle Lektor i Arbetsvetenskap Karlstads Universitet

Lämna en kommentar