Succé för läkemedelsindustrin i Danmark - fiasko i Sverige. Men är det rimligt att beskriva ett gemensamt kluster på två olika sätt?

Varm och kall

Öresundsregionen antar allt tydligare konturer som en sammanhållen storstadsregion som förenar danskar och svenskar. Detta innebär bland mycket annat att den urbana kartan i Danmark och Skåne har ritats om. Dessutom har de industriella förutsättningarna förändrats radikalt sedan Öresundsförbindelsens tillkomst, vilket per automatik innebar att städer och samhällen på båda sidor av sundet smälte samman till en enhet.

Öresundsinstitutet har som sin primära uppgift att bedriva en ständigt pågående analys av utvecklingen i vår nya urbana storstadsregion; Öresundsregionen. Resultaten publiceras kontinuerligt på Öresundsinstitutets hemsida. Här finns det mycket som kan intressera var och en som vill hålla sig uppdaterad om alla samhälleliga nyheter från denna minst sagt expansiva region.

Nyligen presenterades resultaten från en undersökning angående läkemedelsindustrins utveckling på båda sidor om Öresund. Den pekar entydigt på vilken formidabel succé den danska läkemedelsindustrin har rönt samtidigt som dess svenska motsvarighet inte kan beskrivas på annat sätt än som ett svidande fiasko. Vad kan detta bero på?

Dansk läkemedelsindustri har sedan millennieskiftet ökat antalet anställda med 61 procent, vilket i siffror betyder 7 000 personer. Detta har bidragit till att stärka Danmarks position som forskningsnation. Såvitt känt är det bara Taiwan, Kina och Sydkorea som – sett till andel av BNP – har ökat sina satsningar på forskning mer än vad Danmark har gjort.

Under samma tidsperiod har antalet anställda i den svenska läkemedelsindustrin fullkomligt rasat med 43 procent, det vill säga 9 000 personer. Ett mycket beklagligt faktum som till stor del kan förklaras med att läkemedelsjätten Astra Zeneca har lagt ner sin tillverkning i Södertälje och Lund. Sverige är enligt analytiker inne i en mycket negativ kräftgång vad gäller läkemedelsforskning. Det finns nämligen inget annat land i världen där företagens investeringar i forskning och utveckling faller lika snabbt som i Sverige. Här snackar vi nämligen om ett ras från 3,2 till 2,3 procent av BNP. Det allra värsta är att Öresundsinstitutet på fullt allvar varnar för att vi ännu inte har sett den fulla effekten av Astra Zenecas nedläggning. Raset kommer med andra ord att fortsätta med oförminskad styrka i Sverige.

En förklaring till de stora skillnaderna mellan Danmark och Sverige när det handlar om läkemedelsindustrin och forskningen inom detta område kan finnas i ägarstrukturerna på båda sidor om Öresund. Om man studerar ägarförhållandet lite närmare så ser man nämligen att den danska läkemedelsindustrin till allra största delen har ett mycket stabilt ägande i form av stiftelser, vilket har visat sig vara en framgångsrik formel då det – mellan tumme och pekfinger – tar cirka 12 år att framställa ett nytt läkemedel. Den svenska modellen med flera återkommande ägarbyten har visat sig vara förödande för utvecklingen inom läkemedelsindustrin. Hade man i Danmark anammat den svenska modellen så hade den framgången på andra sidan sundet gått samma negativa öde till mötes som den svenska läkemedelsutvecklingen har gjort.

Men nu ska vi kanske inte måla allt i svart när det gäller det minst sagt ostabila förhållandet mellan Danmark och Sverige när det handlar om framgång respektive kräftgång i läkemedelsindustrin. Det finns till exempel väldigt mycket som vi i Sverige kan lära oss av genom att titta på den danska modellen. Det är bland annat ingen omöjlighet för oss att helt sonika bredda ägarstrukturen och våga satsa på mer stabila och hållbara ägarmodeller än vad vi kanske har gjort hittills, till exempel genom att även släppa fram stiftelser som ägare istället för att enbart bygga på att stora läkemedelsjättar som Astra Zeneca och Pharmacia ska vara allenarådande på marknaden. Med facit i hand så har det som bekant visat sig att dessa stora företag ofta har en klar tendens att köpas upp av utländska finansiärer och därmed lämna landet. Genom en breddning av ägandet skulle vi kunna skapa en stadigare grund att bygga vidare på inför framtiden. En svensk industri som går i bräschen för den globala läkemedelsforskningen är ingen omöjlighet bara vi vågar en förändring i vår syn på ägarförhållanden. Det skulle även som en positiv bieffekt bidra till att skapa fler jobb i vårt land.

En annan aspekt på den danska framgången är att det är fullt möjligt för arbetslösa svenskar att söka jobb i den expansiva danska läkemedelsindustrin. Kanske är det till och med en av förklaringarna till den expansionen.

Det sägs att det kinesiska skrivtecknet för kris har två olika betydelser; fara och möjlighet. Analysen från Öresundsinstitutet är ett klart bevis på detta. Möjligen kan man undra över varför institutet så tydligt väljer att särredovisa läkemedelsindustrierna och arbetsmarknaderna när deras huvudsyfte är att arbeta för en integrerad marknad. En blandare är kanske ett bättre symbolspråk att använda istället för en kall och en varm kran?

 

Lämna en kommentar