Landsbygdsminister Eskil Erlandsson presenterade Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor. Boriana Åberg, moderat riksdagsledamot ger sin syn på saken.

Rapeseed and Windmilla CC BY BestofDanSilver
Rapeseed and Windmilla CC BY BestofDanSilver

Förra veckan presenterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor. Socialdemokraternas olyckskraxande att Landsbygdsprogrammet ska skäras ner kommer därmed verkligen på skam. I höstas fick regeringen en del påhopp att den skulle ”ha slarvat bort 500 miljoner i förhandlingarna med Bryssel”, men nu är det klart att Landsbygdsprogrammet kompenseras med råge för EUs neddragning.

Regeringen satsar stort på bredbandsutbyggnad som ska underlätta att driva företag, studera på distans och bo på landet. Bredbandsstödet fördubblas till över 3 miljarder kronor. Naturligtvis är det inte de satsade pengarna som är det viktigaste för människorna som bor i lands- och glesbygdsområden. Det mest avgörande är Alliansregeringens reformer – så som jobbskatteavdraget, sänkningen av egenavgifterna för företagare, avregleringen av apoteksmarknaden osv.

Jobbskatteavdraget har gett mer i plånboken till människor som bor i områden med de högsta kommunalskatterna. Möjligheten att köpa Alvedon i lanthandeln eller på bensinmacken uppskattas bäst en lördagskväll när barnet är sjukt och det är 30 mil till närmaste stad. Att ge människorna egen makt i vardagen är viktigare än att tillsätta regionala utvecklingsråd, som socialdemokraterna föreslår. Mer byråkrati och fler tjänstemän är sällan en bra väg till framgång, däremot ett säkert sätt att slösa skattebetalarnas pengar, något som blivit oppositionens favoritgren. När de tre oppositionspartierna är oense om det mesta, kan de dock alltid enas om nya sätt att slösa bort andras pengar.

Socialdemokraterna talar sig varma om innovationsupphandlingar och har föreslagit en nationell strategi för upphandling. I stället behövs det fler innovationsupphandlingar i verkligheten, och detta förutsätter att det över huvud taget görs upphandlingar, något som Socialdemokraterna runt om i landet, i kommuner och landsting, mer eller mindre konsekvent motsätter sig. Vare sig det handlar om tillagning av mat, skötsel av grönytor eller drift av vårdcentraler är Socialdemokraterna emot upphandlingar och vill helst göra allt i egen regi. Det främjar varken upphandlingar eller, än mindre, innovationsupphandlingar.

I glesbygden är förutsättningarna för kommersiell service små, men det finns många ideella krafter som får servicen att fungera, trots omständigheterna. För perioden 2014-2020 tillför regeringen 100 miljoner kronor per år för bättre service på landsbygden. Det är mycket pengar, men utan engagerade själar som driver lanthandel och bensinmackar gör de inte någon nytta.

Lämna en kommentar