SVERIGE / KOMMUNER: Storstadskommunerna samarbetar tätt kring infrastrukturen. Landsbygdskommunerna tvingas att samarbeta kring grundläggande service. Är det då möjligt att argumentera för en enhetlig kommunreform?  

Kommunerna möter precis som de regionala aktörerna allt fler utmaningar som ingen kommun ensam klarar av att hantera. Utmaningarna har med andra ord kommit att bli ”regionala”. Men problemens karaktär skiljer sig ganska avsevärt åt beroende på vilken del av landet som kommunerna ligger i, vilket också påverkar möjliga lösningar.
 
Tunga infrastruktursatsningar
De 26 kommuner som ligger närmast Stockholms stad har alla växtverk. Inflyttningen har ställt kommunerna inför väldiga utmaningar speciellt inom infrastrukturområdet, menar Erik Langby (m), kommunstyrelsens ordförande i Nacka kommun och ordförande i Kommunförbundet Stockholm.
– Vi har tätare samarbete mellan våra kommuner i dag än någonsin tidigare och det är nödvändigt eftersom vi hela tiden måste bygga nytt och samtidigt klara underhållet. Sedan har samarbetet vuxit inom en rad andra områden parallellt exempelvis genom Stockholm Business Alliance.
På vilka områden pressas era kommuner allra mest?
– På infrastrukturområdet! Här behöver vi hitta fler finansieringskällor. Kommunerna och deras invånare runt Stockholm måste ta mer ur egen ficka än övriga kommuner i landet. Trängselskatterna är stora pengar till viktiga vägbyggen. Samma sak med vårt landsting. Anledningen är att vi har fler så kallade tröskelinvesteringar som tvingar oss till väldigt tuffa prioriteringar i de kommunala budgetarna. Vägverket tar också lån i Riksgälden för att klara att i rimlig tid bygga bland annat "Förbibart E4".
Hur tycker du att storstadskommunerna hanteras i den allmänna kommundebatten?
– Kommunernas bekymmer handlar mycket om de utmaningar som mindre kommuner ställs inför. Samtidigt glömmer man lätt bort att vissa kommuner expanderar och att även det skapar problem. 
 
Service och utbildning
För de 15 kommunerna i Skaraborg, i de nordöstra delen av Västra Götalandsregionen, är läget också tufft men

av andra anledningar. Den lokala servicen och kvalitén inom alla verksamhetsområden är dyr att upprätthålla. Dessutom har ingen kommun ensam de resurser som krävs för investera i mer framtidsorienterade satsningar.

 
För att klara utmaningarna har man därför samlats kring ett dokument, Skaraborgs Stad, där alla accepterat Skövde kommun som den givna knutpunkten. Man ska försöka samarbeta på så många fronter som möjligt. Håkan Ahlström, kommundirektör i Skövde kommun ser detta som den enda vägen framåt:
– Vi samarbetar redan kring gymnasieskolorna och håller just nu på att mejsla fram en gemensam turiststrategi. Vare sig skolungdomar eller turister låter sig styras av kommungränser. Samtidigt måste en kommun som Skövde som är störst gå väldigt varligt fram eftersom ingen får uppleva att vi skor oss på de mindre kommunernas bekostnad.
Hur går samarbetet till?
– När det handlar om den kommunala servicen så arbetar  i de flesta fall med uppköp och försäljning av tjänster till varandra. Då blir det inte så mycket partipolitik. Inköpsorganisationen är ett exempel på den modellen Om det blir tal om mer utvecklingsinriktade satsningar så kan vi lägga ut uppdraget på vårt kommunalförbund.
Vad kommer härnäst?
– Jag är övertygad om att vi på sikt även måste se över våra administrativa rutiner och vårt sätt att organisera kommunernas verksamheter. De allt tuffare kvalitetskraven inom exempelvis miljö och hälsovården kommer driva de svagaste kommunerna till att söka samarbetslösningar även på dessa fronter.
Vad tror du blir kvar till de kommunala politikerna att besluta om i det långa loppet?
– Skolan, vården och omsorgen. Där ligger kommunernas kärnvärden och dem vill lokalpolitikerna inte tappa. Det är ju för dem som politikerna är valda. 

 

Hur arbetar ni då med utvecklingsfrågorna i Skaraborg?
– Vi har fyra arenor där politikerna, kommuncheferna

och förvaltningscheferna respektive handläggarna möts var för sig för att få fatt på de kommunöverskridande perspektiven i olika frågor.

Och hur driver ni på arbetet?
– Oftast ser kommuncheferna samordningsvinsterna först och testar sedan idéerna mot varandra eller mot kommunalförbundets styrelse. Om frågan inte är politiskt mogen så kan vi ibland hitta delområden där vi öka samordningen på handläggarnivå, i avvaktan på en politisk överenskommelse.
 
Distansöverbryggande teknik
I Norrbotten är situationen annorlunda. Här gör avstånden sig påminda på ett helt annat sätt än i Stockholm eller på Skaraslätten.
– Här kör vi exempelvis modersmålsundervisningen med hjälp av distansöverbryggande teknik. Vi delar på kompetensen mellan kommunerna och den här typen av lösningar har vi drivit ganska långt. Det är konstnadseffektivt i en region med gles befolkning och kan användas i flera sammanhang, säger Roger Kempainen, Kommunförbundets direktör i Norrbotten. 
 
Under galjen
Han menar att politikerna här uppe lever under galgen. Frågan om hur man ska klara kärnverksamheterna är hela tiden närvarande. De långsiktiga utvecklingsfrågorna som dessutom  
tenderar blir ”regionala” är inte lättare att hantera.

– Politikerna är hela tiden hänvisade till sina mandatperioder och mandatperioden om fyra år uppfattas i regel som allt för kort för att den egna politiken ska kunna göra någon skillnad i de mer strukturella och avgörande frågorna, menar kommunförbudets direktör.
 

Friare mötesplatser

Europaforum Norra Sverige liksom Norrbottenskonferensen för länets politiker och tjänstemän anser han är två undantag där beslutsfattarna får möjlighet att prata mer öppet om framtidsfrågorna. Någon direkt effekt av dessa möten har han däremot svårt att se ute i de kommunala verksamheterna. Samtidigt saknas det inte idéer:
– Tillsammans med regionerna i norra Norge och norra Finland har vi på gång ett projekt där vi vill skapa ett nätverk kring kommunalt ledarskap och fokusera ytterligare på att utveckla det väst-östliga samarbetet i ”Nordområdet”. Genom nätverket skulle vi också vilja överbrygga glappet mellan det primärkommunala och regionala ledarskapet. I upplägget ingår också idén om ett nationsövergripande kommunkonvent våren 2012 säger Roger Kempainen och avslutar:
– Vi har en ansökan inne till EU:s Interregprogram för Sverige – Norge som vi hoppas få ett positivt beslut i början av maj i år. För våra kommuner, och därmed för regionen, skulle det vara ett steg i rätt riktning.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar