EU: Varje år reser tvåtusen svenskar utomlands för planerad sjukvård. När EU:s patientrörlighetsdirektiv kommer på plats om två år lär flödet både till och från Sverige att öka – och de stora landstingen med universitetssjukhus har mycket att vinna.  

EU:s patientrörlighetsdirektiv handlar om rätten att få sjukvård i ett annat EU-land än det där man är sjukförsäkrad, och om rätten att få ersättning för vårdkostnaden av ursprungslandets myndigheter.

Direktivet som nyss kommit på plats innebär egentligen inga nya rättigheter för patienter, utan det handlar i mångt och mycket om att reda klarhet i de två parallellspår som uppkommit: Tidigare EU-regler ger patienter rätt att söka vård i ett annat EU-land, sedan de först fått tillstånd från sina myndigheter. Samtidigt har en rättspraxis vuxit fram, efter att EU-domstolen dömt i ett par fall att patienter inte måste söka förhandstillstånd.

På plats i Sverige om två år

Patientrörlighetsdirektivet ska vara implementerat i oktober 2013 och det är socialdepartementet som håller i frågan. På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, finns det en arbetsgrupp med representanter från landstingen som utreder frågan och återkopplar till socialdepartementet.

– Vi bereder frågan, utreder och gör en totalbedömning. Det hela kommer att mynna ut i en departementspromemoria som går ut på remiss i början av nästa år, säger Maria Larsson, ansvarig för frågan på socialdepartementet.

– Vi kommer att ta ställning till underlaget i januari. Sedan kommer det in i den politiska beredningen i landstingen, berättar Hasse Knutsson, handläggare i hälso- och sjukvårdsärenden på SKL.

Maria Larsson vill inte spekulera i var man kommer att landa i frågan om förhandstillstånd, som är upp till varje land att själv bestämma. Men hon påminner om den svenska regeringens ståndpunkt i EU-förhandlingarna, där man hade en restriktiv hållning mot förhandstillstånd.

Vårdturism – en global trend

Det totala antalet ansökningar för planerad vård i utlandet var i fjol omkring tvåtusen, berättar Maria Larsson, och då har man inte räknat in alla svenska turister som söker akutvård utomlands – de är många fler. För de som söker sig till Sverige för att vårdas finns ingen samlad statistik, men det mesta tyder på att det rör sig om ungefär samma storleksordning.

Med bättre information och fler möjligheter att jämföra vård över nationsgränserna är vårdturism redan en global trend. Landsting som kan erbjuda specialiserade vård till betalande patienter, som inte har möjlighet att få den vården – åtminstone inte så snabbt – i sina hemländer, kan tjäna stora pengar. De nya EU-reglerna kommer förmodligen att snabba på en sådan specialisering.

Redan idag har Stockholm, Uppsala, Skåne och Västra Götaland särskilda enheter, så kallade care-bolag, som marknadsför vårdtjänster till omvärlden, sköter informationen till utländska patienter och kontakten med landstinget.

   

Universitetssjukhus med högspecialiserad vård

– Det handlar om landsting med universitetssjukhus och högspecialiserad vård, som har möjlighet att vårda ännu fler. Dessutom underlättar ett större patientunderlag kvalitetsutvecklingen på sjukhusen, säger Hasse Knutsson på SKL.

Han nämner Stockholm som ett exempel. Dess specialiserade cancervård lockar patienter inte bara från EU- och EES-länderna, utan även från USA och Arabvärlden.

Hasse Knutsson ser ingen fara att vårdköerna för landstingets egna invånare skulle öka i takt med att sjukhusen specialiserar sig och marknadsför sig utomlands. Bortsett från vid akuta vårdbehov har landstingen ingen skyldighet att ta emot patienter om de inte har utrymme för det.

 

– Landstingen har ett grunduppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen att ge god vård och omsorg till de som bor i landstinget. Har man klarat av det uppdraget så kan man ge av det som blir över, både till andra landsting och till andra länder, säger han.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar