NORGE: Det så kallade enhetsfylkesförsöket i Möre och Romsdal ska avvecklas från och med 2010. Enligt den tidigare kommunal och regionalministern Magnhild Meltveit Kleppa så ska fylket i stället koncentrera sig på att uppfylla förvaltningsreformens mål. Men fylkeskommunen har en annan bild.  

– Vårt försök rubbar maktstrukturerna kring de statliga fylkesmännen och regeringen har först och främst lyssnat till motkrafterna, säger Ingunn Bekken Sjåholm på fylkeskommunens ledningskontor.

Enhetsfylkesförsöket som började 2004 har inneburit att den statliga fylkesmannens uppgifter samordnats med fylkeskommunens uppdrag under en gemensam ledning.
 
Stort intresse kring försöket
– Upplägget har tagits emot mycket positivt i kommunerna och hos de regionala samarbetspartnerna, påpekar Sjåholm och flikar in:
– För kommunerna har försöket också underlättat oerhört eftersom de haft en regional part att förhålla sig till istället för två.
Som det var tidigare var kommunerna tvungen att driva lokala planläggningsfrågor dels mot den statliga fylkesmannen, dels mot fylkeskommunen och svaren kunde dessutom vara motstridiga. Efter 2010 kommer kommunerna tvingas tillbaka till de gamla rutinerna på nytt.
– Vi hoppas att vi ska få till ett samarbete med Fylkesmannen i olika sakfrågor som är viktiga för Möre och Romsdal, men det kommer inte att bli lika förpliktigande som i dag utan mer oförutsägbart än det vi haft under enhetsfylket, säger Sjåholm

Negativ inställning från staten

Hon tycker också att det är anmärkningsvärt hur ointresserade både Kommunal och Regionaldepartementet och Förnyelse och administrationsdepartementet varit under hela försöksperioden.
– Här i fylket har vi upplevt att departementen mest av allt letat efter fel och brister. Dessutom har man vare sig följt upp eller tagit tillvara erfarenheterna av försöket på ett rimligt sätt.
Vad tror du är anledningen till detta?
– Att vårt försök rubbat fylkesmannens makt och ställning ute i fylkena och fylkesmännen har stort inflytande inne i departementen. Därför vågar man inte rubba deras ställning. Dessutom är fylkesmannatjänsten för många stortingspolitiker är tänkbar väg vidare i karriären. Försvinner den eller får lägre status så rör man också vid många stortingspolitikers intressedomän.
Men finns det idag något politiskt stöd inom Stortinget för enhetsfylkesmodellen?
– Det är i huvudsak Venstre som stått upp för modellen och de tappade stort i valet. Därför tror jag tyvärr inte att departementets beslut kommer rivas upp, säger Ingunn Bekken Sjåholm.
 

Läs mer:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar