SVERIGE / KOMMUNER: Kampen om gymnasieeleverna gör inte halt vid kommungränsen. Gymnasieskolan är en av flera marknader som blivit regional, även om ansvaret ligger kvar hos kommunerna.  

Om några veckor får eleverna i nian de första preliminära beskeden från gymnasieintagningen. Det är också det första kvittot på hur skolorna lyckats i sin marknadsföring för att nå ungdomarna, i och utanför den egna kommunen. Marknaden utgår från att skolorna konkurrerar med varandra, men också från att kommunerna samarbetar mer än tidigare.
 
– Gymnasieskolan är ett av flera områden där vi ser att samverkan mellan kommunerna ökar. Det är helt klart en trend som växer, säger Lilian Persson, förbundssekreterare på Kommunförbundet Skåne. 
Minskande resurser och krav på ökad effektivitet driver fram gemensamma lösningar. Men det handlar också om en större öppenhet för att se på vilken administrativ nivå en fråga hör hemma, menar Lilian Persson.
– Det betyder ju inte att vi alltid är eniga om vem som är mest lämpad.
 
Regioner ger överblick
Pia Kinhult (M), regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden, konstaterar att bostadsfrågorna får allt högre prioritet för Region Skåne.
Av de 33 skånska kommunerna räknar 27 med bostadsbrist de närmsta åren.
– Kommunerna själva har den viktigaste rollen i den fysiska planeringen, men vi kan vara behjälpliga som bollplank och koordinator och påminna om vikten av helhetssyn. Vi måste se till att bostäderna hamnar där människor vill bo och att bostadsbyggandet samspelar med den övriga utvecklingen av regionen, säger hon.
 
För att få en helhetsbild av samhällsfrågorna har Region Skåne tillsammans med kommunerna startat projektet Strukturbild för Skåne. Samarbetet omfattar infrastruktur, bostäder, arbetsmarknad, grönområden och människors möjligheter till rekreation. Hittills har arbetet ägnats åt att bygga upp en gemensam kunskapsbas som lyfter det regionala perspektivet. Nu vill Region Skåne tillsammans med kommunerna utarbeta gemensamma strategier och koppla den regionala utvecklingen bättre till kommunernas planering.

Mats Persson (FP), regionråd och förste vice ordförande i tillväxtnämnden, framhåller att kommunerna måste identifiera sina speciella förutsättningar och undvika att satsa på samma saker som sina grannar. Han tar Staffanstorp som exempel:

– Kommunen står inför en snabb tillväxt, men det är viktigt att Staffanstorp utvecklas i harmoni med Lund och Burlöv. Till exempel behöver man planera kollektivtrafiken så att alla får ut mesta möjliga av sina satsningar.
 

Samarbete för bättre beredskap

I Uppsala län är Bo Frändén i slutskedet av sin utredning om ett fördjupat samarbete inom räddningstjänsten. Sedan 1993 finns ett samverkansavtal mellan fem av länets kommuner: Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala och Östhammar. Nu ska banden mellan räddningstjänsten i
kommunerna bli ännu tätare, antingen genom ett mer omfattande avtal, i form av ett kommunalförbund eller genom en gemensam nämnd. 
– Vi behöver ökade resurser till förebyggande arbete, säkerhet och höjd beredskap. I ett avtal kan man skriva in att en viss procent ur kommunernas budget varje år sätts av till arbete med specialuppgifter som kompletterar den dagliga operativa delen, säger Bo Frändén.
 
Vilket av alternativen han bestämmer sig för att föreslå, och vilket politikerna än väljer att gå vidare med, så blir räddningstjänsten i högre grad än i dag en gemensam angelägenhet för hela länet. Men ansvaret kommer även i fortsättningen att ligga på lokal nivå.
– Räddningstjänsten är hårt reglerad i lag. Att ha ett bra brandförsvar är också en viktig symbolfråga för kommunerna, säger Bo Frändén.
Han räknar med att den nya samarbetsformen för räddningstjänsten i Uppsala län kommer att vara på plats någon gång under 2012.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält
Lämna en kommentar