Lärosäten och länsstyrelser bör leda och samordna det regionala innovationsarbetet, anser regeringens utredare Curt Karlsson. Fler spetsutbildningar inriktade på entreprenörskap ska göra forskningsrön mer tillgängliga för näringslivet.

I början av juni lägger Curt Karlsson, universitetsdirektör i Linköping, fram sin utredning om hur universitetens och högskolornas arbete med innovationer kan stärkas. Men redan nu slår han fast att lärosätena behöver få en aktivare roll i utvecklingen av innovationssystemen på den regionala nivån. Regeringen bör ge lärosätena och länsstyrelserna ett gemensamt uppdrag att leda arbetet.
– Så länge universitet och högskolor varken har ett tydligt uppdrag eller tillräckliga resurser blir man en enhet som det ställs väldigt stora förväntningar på. Många har synpunkter på att de innovationer som kommer fram inom lärosätena måste ut på marknaden på ett bättre sätt, säger Curt Karlsson.

Fler spetsutbildningar

Curt Karlsson vill också att regeringen ger fler lärosäten i uppdrag att starta kvalificerad utbildning för entreprenörer och på så sätt ökar förutsättningar för att forskningsrön kommer till användning i näringslivet. Spetsutbildning av det slag som idag förekommer vid Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet, bör även etableras i Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå och Luleå.
Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för utbildning, forskning och innovation, pekar på behovet av ekonomiska morötter. Han vill införa någon form av innovationspremie där de lärosäten som får ut sina forskningsresultat i näringslivet också får mer pengar från staten. Samma sak ska gälla utbildningen – lärosäten som är bra på att slussa ut sina studenter i jobb ska premieras.
– Det kommer att ändra lärosätenas beteende, säger han.

Kvalitet ska styra

Idag fördelas cirka tio procent av de statliga anslagen till forskning utifrån olika kvalitetskriterier. Den delen bör höjas, anser Tobias Krantz. Men han vill också att en ökad andel av kvalitetskriterierna ska omfatta just förmågan att sprida forskningsresultat och slussa ut studenter på arbetsmarknaden.
I Sverige är vi bra på att stödja forskning och utveckling, men vi får inte ut innovationer i paritet med satsningen.
Nyckeln för att minska gapet är att öka samverkan mellan akademin och näringslivet, menar Tobias Krantz. I en enkät som Svenskt näringsliv för en tid sedan riktade till företag och forskare, svarade endast var femte företagare att de hade upparbetade kontakter med något lärosäte.
Forskarna fick bland annat frågan vilka signaler de får från sina chefer.
– Det var tydligt att de inte får tillräcklig uppmuntran och stöd. Att utveckla kontakter mot näringslivet är inte någon fördel för den egna akademiska karriären.
Chalmers i täten
Teknikföretagen delar varje år ut ett pris till den högskola man anser har den bästa teknikutbildningen. För drygt en vecka sedan gick utmärkelsen till civilingenjörsutbildningen i maskinteknik på Chalmers. Ett av juryns motiv var att högskolan lyckats bra med att engagera företag i utformningen av utbildningen.
– Chalmers har ett mycket bra tänk kring sina kontakter med näringslivet, säger Per Fagrell, ansvarig för högskolefrågor på Teknikföretagen.
Branschorganisationen arbetar för att den högre utbildningen ska motsvara industrins långsiktiga behov.
Men innovationer behöver inte automatiskt betyda nya företag. Det är minst lika viktigt ta tillvara förändringskraften inom befintliga företagen, säger Per Fagrell.
Lämna en kommentar