SVERIGE / KOMMUNER: Intresset i landets kommuner för okonventionella satsningar på unga har under året vuxit snabbt. Men när initiativen tas så upptäcks samtidigt nya förmågor på plats som vill vara med och ställa om sitt lokalsamhälle. De kallas samhällsentreprenörer. Nu ska fenomenet studeras på bred front.  

Begreppet samhällsentreprenörer är ett nytt ord på en gammal företeelse. I grunden handlar det om människor som både vill påverka samhället och förtjäna sitt levebröd. Fenomenet har fått större uppmärksamhet i takt med att man talar mer om en hållbar omställning av samhällsstrukturerna. Samhällsentreprenörsandan har upptäcks både i kommunerna och i den akademiska världen.
 
En anda med vind i seglen
En landsomfattande satsning som just nu pågår är projektet Fryshusandan, som ska sprida Fryshusets anda runt om i landet. Fryshuset startade 1984 med fokus på ungdomars möjligheter. Under tre år ska Fryshusandan nå 150 kommuner, och man är på god väg, enligt Robert Gustafsson som är ansvarig för Fryshusets kurs- och utbildningsverksamhet: 
– Det hinner vi utan bekymmer. Det är inte vi som söker upp kommuner utan de kommer också till oss (se faktaruta).
Så vad gör ni när ni kommer ut till en kommun?
– Vi tar helt enkelt reda på vilka behov som finns bland ungdomarna och sedan försöker vi skräddarsy ett upplägg som passar just den orten, säger Gustafsson, som om det vore den mest naturliga sak i världen.
Enligt Robert Gustafsson har Fryshuset också planer på att bilda ett nationellt nätverk mellan kommunerna där fryshusandan spridits.
 
Lokala kreatörer under samma hatt
I Växjö finns unikt lokalt initiativ som, i likhet med Fryshuset, vänder sig till ungdomar och unga vuxna. Nätverket SIP (Samhällsförändring i praktiken) grundades av ett kompisgäng på fem personer och omfattar en rad verksamheter som vanligtvis aldrig hamnar under samma tak. SIP kan liknas vid en omtumlande mötesplats för alla möjliga initiativ med samhällsanknytning.
– Vi jobbade på det här kreativa och okonventionella sättet långt innan ordet samhällsentreprenör var på modet, säger Sofie Sjöstrand som är verksamhetsledare på SIP.
På Mittuniversitetet är forskningen inriktad på samhällsentreprenörernas betydelse glest befolkade områden.
– Där har man förmånen att samarbeta med (samhällsentrepenören) Trångsviksbolaget, som inom våra kretsar är ett välkänt fenomen här i Sverige. Där präglas hela byn av ett aktivt samhällsentreprenörskap, berättar Hanna Sigsjö.
 

Själv är hon kritisk till hur samhällsentreprenörsbegreppet används i dag, som hon menar framför allt ger utrymme för
vanliga företagsformer.
– De ideella föreningarna glöms lätt bort. Det är synd tycker vi. De är en kraft som lätt hamnar i skymundan när man vill stötta samhällsentreprenörer.
 
Ett exempel på en kreativ samhällsentreprenörssatsning är, enligt henne, Öppna kanalen. Det är det lokala föreningslivet som producerar TV och som sänder via marknätet eller webben. Idag finns Öppna kanalen i Växjö och i 13 andra städer runt om i landet.
– Det här initiativet är väldigt intressant tycker jag. Öppna kanalen både engagerar och speglar vad som sker bland exempelvis invandrargrupper och sprider aktuell samhällsinformation i ett och samma paket.
Till skillnad från Fryshuset så gör SIP inga stora ansträngningar för att nå bortom kommungränsen. De har informerat om sin verksamhet i grannkommunerna men tycker att det är svårt att hitta gemensamma punkter att knyta an till på andra orter.
 
Fenomenet under lupp

Initiativ som Fryshuset och Nätverket SIP är en del av en större trend. Trenden är så pass påtaglig att Malmö Högskola och Mittuniversitetet har startat en mötesplats för social innovation och samhällsentreprenörskap.

 

Pengarna kommer från KK-stiftelsen och sammanlagt 17 olika intressenter som vill att de två lärosätena ska bygga upp en nationell mötesplats för att utveckla forskning och kompetens kring sociala innovationer och samhällsentreprenörskap.
– För oss här i Malmö passar det väldigt bra att fokusera på hållbar stadsutveckling där sociala innovationer är ett viktigt perspektiv, säger Hanna Sigsjö som leder projektet.

 
Men de båda lärosätena är inte ensamma. Både Linnéuniversitetet och Mälardalens högskola forskar sedan tidigare på samhällsentreprenörskapet. Deras fokus ligger på  fenomenet i sig och hur man organiserar sig.

– Mötesplatsens ambition är att skapa en plattform där alla fyra lärosätena möts över sektorsgränserna för att forska, testa nytt och driva de här frågorna tillsammans. Och nu är vi på väg säger den entusiastiska projektledaren.
 
 
Länk till Fryshuset:  
 
Länk till Nätverket SIP:  
 
Länk till Samhällsentreprenörerna:     
 
Länk till Malmö högskolas arbete med samhällsentreprernörer:  
 
Fakta:
Fryshusandan har hittills varit på besök i Falköping, Helsingborg, Luleå , Örnsköldsvik , Karlskrona, Örebro, Enköping, Umeå, Linköping, Gävle, Gällivare, Kalmar och Tommelilla
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar