SVERIGE / KOMMUNER: De tre nätverken Klimatkommunerna, Sveriges ekokommuner och Uthållig kommun är varma i kläderna och vill mer. Ett naturligt steg vidare är att börja jobba med internationella kontakter.  

Klimatkommunerna (2003-) , Sveriges ekokommuner (1995-) och Uthållig kommun (2008-) är de tre i särklass största svenska nätverken för kommuner med klimat-, energi- och hållbarhetsfrågor på agendan. Med olika nischer är de numera väl etablerade i kommunvärlden. Under 2011 ställs de inför olika utmaningar.
 
Handfasta satsningar
Inom nätverket Uthållig kommun och inom kommunklustret ”Storstad” har man tagit initiativ till flera gemensamma utvecklingsprojekt.
– Det vi har gjort hittills har varit inriktat dels på att byta idéer och erfarenheter och dels på att bedriva ett antal utvecklingsprojekt. Så vi har formerat oss kring några idéer som vi vill förverkliga, pekat ut mål, ordnat finansiering, gjort tidsplaner och skapat ett antal arbetsgrupper, säger Owe Andersson, samordnare i storstadsklustret.
Ett exempel på ett sådant initiativ är ”Uthållig belysning”. I större städer finns det många offentliga platser där just belysningen är avgörande för trivsel och säkerhet. Till projektet kopplas forskare och erfarna konsulter. En handbok för inköpare av offentlig belysning håller på att tas fram.
 
Inom storstadsklustret finns också Borås, en "nestorskommun”, som förväntas ha längre erfarenhet än de övriga 11 kommunerna. Bengt Himmelmann, planeringschef på kommunen, berättar vad som är på gång på hans hemmaplan:
– Vi håller på att bygga en helt ny stadsdel ett stenkast från torget, där vi testar hur långt vi kan gå i hållbarhetsambitionerna. Vi involverar presumtiva boende och verksamhetsutövare redan i planeringsstadiet, säger Himmelmann, vars ledord enligt honom är att jobba gränsöverskridande.
Annars är Owe Andersson och alla övriga samordnare fullt upptagna med hur alla initiativ ska tillvaratas när projektet Uthållig kommun avslutas vid halvårsskiftet 2011.
– Det här blir ett år av omställning för oss alla. Vi önskar att fortsätta vårt erfarenhetsutbyte och hitta områden där vi kan samarbeta med fler än enbart Energimyndigheten. Det skulle kunna vara Trafikverket och Boverket. Vi ser behovet av att utveckla hela kommunerna och inte bara kommunernas egna interna organisationer, säger han.
 

Spets som väcker internationellt intresse

För ett annat nätverk, Klimatkommunerna, kommer 2011 vara en intensivare period för det arbete som redan dragits igång.
– Vi kommer att ha fullt upp med flera större jobb. Ett är att utgöra ett stöd till de kommuner som undertecknat det så kallade Borgmästaravtalet (en global överenskommelse mellan kommuner om minskade utsläpp, red. anmärk.), och ett större jobb åt regeringen som handlar om att samla och presentera statistik på kommunernas energieffektiviseringsarbete, säger Håkan Samuelsson, Klimatkommunernas kontaktperson. 
 
De kommuner som valt att gå med i Klimatkommunernas nätverk har medvetet valt att bli skickliga på just klimatfrågor. Här finns därför ett spetskunnande som Håkan ser som en stor tillgång – särskilt nu när nätverket öppnar för internationella projekt.
– Just nu väntar vi på besked om vi får finansiering för ett internationellt projekt, där våra kommuner kan knyta sig samman med andra kommuner och föreningar i Europa. Vi vet också att det finns ett stort sug efter mer kunskap om vad vi gör här i Sverige. Det finns nästan en underdånighet från andra kommuner som tycker att vi redan gör allt här. Men vi tror att vi har en hel del att lära oss också om vi bara får tillfälle, säger Håkan Samuelsson.

 

Tredje världen knackar på dörren

Det internationella arbetet blir också allt viktigare för det tredje och största nätverket, Sveriges ekokommuner.
– Vi arbetar brett med miljöfrågor och hållbar utveckling i Sverige, men uppvaktas allt oftare från kommuner och regioner från andra delar av världen, inte minst från tredje världen. I dag har vi till exempel kontakter med Afrika och Chile, men också USA och Canada, säger Lars Thunberg som är ordförande för nätverket.
 
Den svenska ekokommunen Robertfors i Västerbotten har till exempel utvecklat en pilotmodell för en hållbar kommun i kontakt med Machacos kommun i Kenya. Anledningen till att Robertfors har satsat här är dels för att det funnits finansiering från SIDA, men också på grund av intresse att hitta en modell som fungerar också i ett helt annat sammanhang.
– Det här intresset har vuxit fram även på andra håll i landet. Vårt bekymmer nu är att våra resurser från de 79 medlemskommunerna inte räcker till. Ska vi kunna gå vidare och satsa på det vi vill under 2011 så måste vi på sikt hitta andra finansieringsvägar, säger Lars Thunberg.
 
Länk till Klimatkommunerna:      
 
Länk till Sveriges Ekokommuner:  
 
Länk till Uthållig kommun: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar