Att passera gränser, eller att inte få göra det, blir möjligen ett forsknings- och utbildningsområde vid ansedda MIT. Medan fasövergångar kan tänkas intressera fysiker och naturvetenskapare så intresserar sig historiker och genusvetare för gränsövergångar.

Vi är vana vid att hålla ett öga på MIT, Massachusetts Institute of Technology. Därifrån kommer fler Nobelpristagare än vad vi kan räkna till och därifrån kommer ofta de senaste fingervisningarna när det gäller komplexitet, informationsteknik och kaosteori. Någon blir kanske förvånad när MIT slår ett slag för ett forskningsområde som berör migration och etnicitet men steget mellan naturvetenskap och humaniora, komplexitetsforskning och integrationsfrågor, är ofta väldigt kort.

Vid ett symposium den 12-13 oktober presenterades nya resultat och frågeställningar i ett gränsforskningsprojekt med hemvist i den del inom MIT som ägnar sig åt genusfrågor.

Vad är medborgarskap och hur påverkas det av etnicitet och kön? Hur har identitetskoncepten utvecklats genom historien? Vilken roll spelar etnicitet och kön i samtida gränskonflikter?

De här frågorna är centrala i projektet som initierats i en av de många think-tanks som kringgärdar MIT.

Historieprofessorn Christopher Cappozola och professorn i asiatiska civilisationer, Emma Teng, hör till de forskare som tillsammans med konstnärer, artister, advokater och människorättsaktivister försöker fånga både essensen i medborgarskap och de mekanismer som kopplar ihop medborgarskap med kön, sexuell läggning, religion, hudfärg, språk osv. Eftersom, säger Cappozola, medborgarskap inte handlar om att ha ett pass utan om att ha tillhörighet och delaktighet finns det skäl att tro att samma mekanismer som inkluderar eller exkluderar människor utifrån kön o s v också slår igenom när det gäller medborgarskap. Så till exempel, säger Teng, kunde amerikanska kvinnor som gifte sig med kinesiska män förlora sitt amerikanska medborgarskap under början av förra seklet. Motsvarande mekanism för män som gifte sig med kinesiska kvinnor fanns inte.

Professor Rachel Rosenbloom, känd bl a för sina studier av felaktiga avvisningar, talade under rubriken ”I medborgarskapets gränsområden”. Rosenbloom har bl a vittnat inför kongressen och har mycket kritiska synpunkter på både föreställningen om rätten till medborgarskap och de praktiska konsekvenser en indragen sådan rätt har.

Cappozola påpekar att symposiet och aktiviteterna runt de olika forskningsområdena har till syfte att skapa en plattform för högre studier inom det här området – på MIT. Med tanke på den nästan herostratiska ryktbarhet MIT åtnjuter i större delar av världen så vore etablerandet av ett sådant permanent undervisningsområde oerhört intressant för alla som ägnar sig åt gränser och gränsdragningsproblematik.

Lämna en kommentar