EU: EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport bjöd i en mening på få överraskningar och flera positiva ställningstaganden. Samtidigt är det som inte sägs eller kommenteras allra mest intressant menar kommunernas och regionernas lobbyorganisationer.  

När sammanhållningsrapporten publicerades i november väckte den stort intresse inom Regionkommittén (ReK), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime regions of Europe (CPMR). Trots att EU-kommissionen hade satt det sista datumet för att lämna synpunkter på rapporten till den 31 januari 2011 så har dessa tre intresseorganisationer i olika utsträckning redan tagit ställning.
 
En första vink
Skälet till det stora intresset för rapporten beror på att den ger läsaren en första vink om riktningen för sammanhållningspolitiken efter 2013. De tre intresseorganisationerna ReK, AER och CPMR kommer därför även i fortsättningen lägga mycket krut på att följa den processen.
 
Klipp banden
Men de olika intresseorganisationerna jobbar väldigt olika. Inom ReK har man sedan tidigare gjort ett antal uttalanden, i april och i oktober, som direkt har kopplingar till sammanhållningsrapporten. I november hölls ett rundabordssamtal där man ville tala klartext med EU- kommissionens Johannes Hahn. Budskapet från ReK:s ordförande Mercedes Bresso var tydligt: Klipp banden mellan EU:s strukturfonder och EU:s stramare budgetdisciplin. Hon pekade på orimligheten i att regionala politiker ska kunna straffas för beslut som medlemsstaternas regeringar fattat och som de aldrig haft något inflytande över.

 

Håll koll på de svagaste
Thomas Andersson, styrelseledamot i Landstinget Jämtland och AER:s talesman för sammanhållningspolitiken, ställer sig, i likhet med ReK, frågande inför en del idéer i rapporten:
– Det finns ett väldigt tydligt fokus på större städers betydelse. Därför behöver vi nog hålla extra koll på hur svagare regioner och regioner med specifika handikapp (till exempel gles befolkning) hanteras. Det har också talats om en särskild fond för mer framgångsrika regioner. Den idén är bara bra om den kan utformas som en morot för alla och inte som ett sätt att exkludera vissa regioner, säger han.
Han nämner också att AER är i full fart med att skriva en
egen vitbok hur de vill utforma den framtida sammanhållningspolitiken, som ska presenteras den 7 december i år.
 
En territoriell politik behövs
Även CPMR, intresseorganisationen för maritima regioner, har gjort en mycket grundlig genomgång av den femte sammanhållningsrapporten. Bland annat noterar organisationen att EU-kommissionen kan tänka sig att skifta finansieringsprincip i framtiden. I dag förmedlar fonderna olika slags bidrag men i framtiden skulle det kunna bli frågan om lån.
CPMR ser positivt på förslaget eftersom detta, enligt dem, skulle sätta mindre press på den offentliga sektorns finanser i de medlemsländer som befinner sig i djup ekonomisk kris.
I likhet med de andra intresseorganisationerna noterar de också att stadsregioner hamnar allt mer i fokus. CPMR har inga principiella invändningar mot detta, men tycker inte att EU-kommissionen följer sitt nya spår fullt ut och definierar andra typer av regioner och vilka behov de har. De tycker också att det vore rimligt om EU-kommissionen pekade ut några initiativ som har direkt koppling till det territoriella perspektivet, till exempel tillgänglighet till service, områdesanalyser eller varför inte ett tydligare stöd till att utveckla funktionella regioner.
CPMR:s styrgrupp oroas över att regionalpolitiken på nytt ska bli nationell. De risker som de pekar ut är att EU-kommissionen inte ger några uppslag till hur regionerna skulle kunna involveras i den annars mycket sektoriserade EU-politiken.
Detta blir väldigt paradoxalt, anser styrgruppen, eftersom DG Regio i EU-kommissionen vill ge skenet av att det just är den framtida sammanhållningspolitiken som är garanten för att målen inom EU-2020-strategin ska uppnås.
 
Länk till ReK: 
 
Länk till AER:
 
Länk till CPMR: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar