Rent vatten, levande skogar och storslagen fjällmiljö. Riksdagen har sexton mål för en bättre miljö, men bara ett klarar tidsgränsen 2020.

Vi gör för lite och det tar för lång tid att få effekt

säger Annelie Johansson, miljödirektör vid länsstyrelsen i Malmö. Mindre prat och mer handling är mantrat när ansträngningarna för att uppfylla de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast nu går in i andra halvlek. Det handlar om att skydda fjällvärlden, förhindra övergödning, skapa bra grundvatten och en rad andra insatser för att säkra en långsiktigt hållbar utveckling.

Skjuter vi upp besluten blir det dyrare för varje dag som går

sa miljödirektör Annelie Johansson när hennes kolleger vid länsstyrelsen i Skåne nyligen samlades till en heldag om arbetet med riksdagens miljömål.

Hennes föredrag var ett av flera med anledning av att länsstyrelsen just lanserat ett regionalt åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län. Ett par veckor efter den webb TV-sända konferensen efterlyser hon kraftfulla politiska beslut som förändrar utvecklingen i grunden. Avveckling av kärnkraften är ett sådant exempel, en kraftig höjning av bensinpriset ett annat.

– Politikerna har vågat genomföra stora omställningar tidigare. Det är då det börjar hända saker, säger hon i ett samtal med Gränsbrytning.

25 kronor litern

Om bensinpriset blir 20-25 kronor litern får det effekt, menar Annelie Johansson. Slutmålet borde slås fast, men samtidigt bör höjningen vara successiv för att ge människor tid för omställning. En tydlig färdväg vore också bra för näringslivet.

Näringslivet efterlyser en tydlig spelplan så man vet vad som gäller och har tid att ställa om. Företagen vill hellre ha ekonomiska styrmedel än lagstiftning.

En av de fem utmaningar som länsstyrelsen i Skåne lyfter fram i sitt åtgärdsprogram är ändrade konsumtionsmönster.

– Länsstyrelserna kan bidra till att öka kunskapen om alternativen. Vi kan också påverka beslutsfattarna att använda lagen om offentlig upphandling för att påverka konsumtionen, så vi gör rätt från början, säger Annelie Johansson.

Naturvårdsverket, som sedan ett par år tillbaka har ansvaret för den nationella uppföljningen av miljömålen, räknar med att endast Skyddande ozonskikt går att uppnå till 2020. Säker strålmiljö är nära att uppfyllas, men för resten av målen inte möjliga att nå.

Magnus Eriksson, miljömålssamordnare på länsstyrelsen i Dalarna, gör samma bedömning:

– Vi har gjort för lite under tio år. Verktygen finns i många fall, men de används inte fullt ut, till exempel kan mycket mer göras i tillämpningen av plan- och bygglagen, säger han.

Gränslöst problem

Magnus Eriksson är också verksamhetsledare i Regional Utveckling och Samverkan (RUS)

– ett riksomfattande nätverk som på regeringens uppdrag driver på det regionala arbetet. Han knyter samman den nationella miljömålsstrategin med det konkreta arbete som länsstyrelserna gör tillsammans med landsting, kommuner, näringsliv och ideella organisationer.

Naturvårdsverket konstaterar i sin fördjupade utvärdering, som presenterades tidigare i år, att många av de styrmedel politikerna fattat beslut om inte används fullt ut. Bland annat handlar det om olika former av regleringar, till exempel prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kemikalieregler och hälsoskyddsregler räknas också dit, liksom överenskommelser på internationell nivå.

Även Magnus Eriksson framhåller att många miljöproblem bara kan påverkas genom internationellt samarbete.

Det nya övergripande generationsmålet innebär samtidigt att vi inte ska öka vår miljöpåverkan i andra länder genom vår konsumtion. Detta blir en stor utmaning, säger han.

 

De 16 miljökvalitetsmålen och ansvarig myndighet

Begränsad klimatpåverkan (Naturvårdsverket)
Frisk luft (Naturvårdsverket)
Bara naturlig försurning (Naturvårdsverket)
Giftfri miljö (Kemikalieinspektionen)
Skyddande ozonskikt (Naturvårdsverket)
Säker strålmiljö (Strålsäkerhetsmyndigheten)
Ingen övergödning (Havs- och vattenmyndigheten)
Levande sjöar och vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten)
Grundvatten av god kvalitet (Sveriges geologiska undersökning)
Hav i balans samt levande kust och skärgård (Havs- och vattenmyndigheten)
Myllrande våtmarker (Naturvårdsverket)
Levande skogar (Skogsstyrelsen)
Ett rikt odlingslandskap (Jordbruksverket)
Storslagen fjällmiljö (Naturvårdsverket)
God bebyggd miljö (Boverket)
Ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket)

Källa: Miljödepartementet

 

Lämna en kommentar