SVERIGE / STATEN: Västerbotten hör till de regioner som visat störst intresse för att utveckla lokal service i glesbygden med hjälp av statliga bidrag. Men fortfarande ligger miljoner och väntar. - Det finns all anledning att söka, säger Annika Lidgren på Tillväxtverket

E-handel, innovation och samordnade transporter. Det är några av nyckelorden i Region Västerbottens breda satsning för att få bättre fart på den lokala servicen.

– I arbetet med att skapa ett starkare lokalsamhälle måste man utgå från det unika. Det kan vara en butik, en skola eller duktiga lokala företag. Finns det bara en bygdegård får man försöka formera servicen utifrån den, säger projektsamordnaren Maria Kristoffersson, ansvarig för projektet Hållbar service.

Satsningen i Västerbotten är en av många som fått statliga pengar från Tillväxtverket. Myndigheten har i uppdrag att fördela sammanlagt 17 miljoner kronor som ska användas för att stimulera lokal service. Fortfarande finns 3,5 orörda miljoner att söka.

– Vi räknar med att det också kommer tillbaka en del medel från projekt som inte gör av med alla sina pengar. Det övergripande syftet är att hitta nya innovativa lösningar, säger Annika Lidgren på Tillväxtverkets avdelning för regional samverkan och landsbygdsutveckling .

  30-tal projekt

Så här långt har Tillväxtverket beviljat pengar till ett 30-tal serviceprojekt i olika delar av landet. Det handlar om allt från att lösa kontanthantering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård till servicesamarbete med Norge – ett arbete som pågår i Strömsunds kommun i Jämtland.

Hållbar service i Västerbotten är ett länsövergripande projekt och omfattar ett tiotal kommuner.

– Framgång når man när man kopplar de lokala problemen till den regionala nivån, säger Maria Kristoffersson.

Hon nämner fyra teman för de lokala satsningarna:

* Samordnade transporter, både av människor och av gods. Lastbilar och bussar ska inte gå tomma.

* Skapa attraktiva samhällen. Hur ska man få människor att vilja bosätta sig i Västerbottens inland?

* Gemensam offentlig upphandling för att stärka den lokala ekonomin och öka köptroheten.

* Skapa nya former för e-handel genom fortsatt satsning på innovation och ny teknik.

  Hög IT-mognad

– Förutsättningarna är goda. Här finns redan bredband i varje by och människorna i Västerbotten har en hög IT-mognad, konstaterar Maria Kristoffersson.

Programmet ”Lokala servicelösningar” är ett led i Tillväxtverkets arbete för att underlätta företagande och skapa hållbar tillväxt i hela landet. Tidigare i år förlängdes projekttiden till att även gälla 2013 – projekten ska redovisas senast den 31 oktober samma år. Regioner och län kan vara projektägare, men också exempelvis kommuner och organisationer. För att få del av pengarna krävs medfinansiering som täcker halva kostnaden för projektet.

 

Kraven avskräcker

Organisationen Hela Sverige ska leva har fått pengar för ett projekt som den driver i 15 kommuner, bland annat i Småland. Staffan Bond, verksamhetsansvarig, tycker att upplägget med medfinansiering i princip är bra, men att 50 procent är alldeles för mycket.

– För oss blev det oerhört mycket jobb att bearbeta alla kommuner. Jag tror att kravet att få fram hälften av kostnaden av medfinansiärer är en förklaring till att alla de 17 miljonerna ännu inte har gått åt, säger han.

Han efterlyser också tydligare signaler från regeringen om vad den vill göra för att stärka glesbygden.

– Osäkerheten om regeringens ambitioner gör nog också att många tvekar om att dra igång lokala utvecklingsprojekt, säger Bond.

 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:

Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar