EU: Europas tre mäktigaste länder, Storbritannien, Tyskland och Frankrike, har kommit överens om att EU:s långtidsbudget inte får växa. Sverige vill ta pengar från strukturfonder och jordbruk och ge till forskning. På förra veckans EU-toppmöte gick den första ronden i förhandlingen om EU:s flerårsbudget.  

Under förra veckans EU-toppmötet låg fokus på eurokrisen. De 27 EU-ledarna enades om att få på plats en permanent stödfond, som skuldsatta euroländer kan låna ur när de inte lyckas skrapa ihop kapital på marknaden. Fonden ersätter de tillfälliga räddningspaket som EU snickrat ihop för Grekland och Irland.
 
Men i marginalen sköt Storbritanniens premiärminister David Cameron upp en testballong: Han lät cirkulera ett brev där han krävde att EU:s långtidsbudget inte ska stiga med mer än inflationen. Frankrike, Tyskland, Finland och Nederländerna – också de länder som betalar in mer till den gemensamma kassan än vad de får tillbaka – skrev under formuleringarna och brevet lämnades till EU-kommissionen i lördags.
 
Nedskärningar på hemmaplan
Cameron har tidigare framgångsrikt lett krav på att begränsa ökningen av 2011 års budget till 2,9 procent, jämfört med 6 procent som Europaparlamentet har föreslagit. Att EU:s budget tillåts svälla skulle inte falla i god jord hos brittiska skattebetalare, som har tvingats acceptera nedskärningar och skattehöjningar på hemmaplan.
"EU:s offentliga utgifter kan inte undantas från de betydande ansträngningar som medlemsstaterna gör för att få kontroll på sina offentliga utgifter” löd brevet.
 
Flerårsbudgeten läggs fast vart sjunde år och sätter taket som årsbudgeten sedan måste hålla sig under. Nästa budgetperiod är för 2013-2020. De formella förhandlingarna kickar igång först i juni 2011, då EU-kommissionen ska presentera sitt förslag för långtidsbudget. Sedan kommer förhandlingarna att pågå under hösten 2012.
Trots att Sverige är en av de största nettoinbetalarna till EU så valde statsminister Fredrik Reinfeldt att inte skriva under brevet. Han tyckte att det var för otydligt formulerat och därför ändå kan ge utrymme för en budgetökning.
– Sverige kommer förmodligen att företräda en än mer restriktiv budget, sade han efter toppmötets slut i Bryssel.
 
När de tre största och mäktigaste EU-länderna Storbritannien, Frankrike och Tyskland, står på samma sida så brukar de få sin vilja igenom. Tidigare budgetuppgörelser har byggt på kohandel dem emellan, när till exempel Storbritannien har accepterat den generösa jordbrukspolitiken i utbyte mot rabatt på landets bidrag till EU.
 
Vill ändra inriktningen
Hellre än att diskutera ett budgettak ville Fredrik Reinfeldt diskutera vad EU:s budget ska användas till. Han vill dra ner på de direkta bidragen till jordbruk och fattiga regioner, och att en större del av kakan i stället ska gå till bland annat forskning och utveckling. Idag står strukturfonderna och jordbruksstödet för tre fjärdedelar av EU:s budget.
Såväl EU:s flerårsbudget, EU:s tillväxtstrategi EU2020 och medlemsländernas egna ekonomiska politik måste vara inriktad på att öka konkurrenskraften, sade Reinfeldt.
– Vi talar mycket om hur stora budgetunderskotten och statsskulderna är just nu. Men vi måste också göra analyser av hållbarheten i statsfinanserna över tid, sade han och nämnde den åldrande befolkningen som en utmaning för EU-länderna.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior
Lämna en kommentar