SVERIGE / KOMMUNER: Förbjudna kanelbullar till kyrkkaffet, åtalad för att ha sålt en tomt billigt till Konsum, slagsmål om jobben vid ett skolbygge i Vaxholm…  

Svenska kommuners anpassning till EU-medlemskapet har stundtals varit tumultartad och kanske onödigt mycket så. Det har funnits och finns fortfarande utrymme för svenska staten att värna samhällsnyttan inom EU, argumenterar en analys från Sieps (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier). EU-medlemskapets påverkan på svenska kommuner har blivit mycket större än någon hade förberett sig på, visade en genomgång från Statskontoret 2005 och som forskaren Jörgen Hettne nu har följt upp med en analys. Inte minst saknades en analys av vad EU:s avregleringar av olika marknader skulle innebära för kommuner. För många kom det som en överraskning att fri rörlighet går före andra hänsyn. Tuffa konkurrensregler och vassa krav på upphandling ska följas. Att erbjuda Konsum en tomt billigt för att få bort dem från centrum visade sig vara olagligt, att täcka upp för det kommunala bostadsbolagets investeringar blir inte längre möjligt och önskemålet om närodlad mat riskerar att diskriminera. – Vi har letat efter möjligheter att upphandla närodlat men det har visat sig vara väldigt svårt för en liten kommun som oss att reda ut, förklarar kommunchefen Johan Eriksson i Hässleholm. Gick att lindra Jörgen Hettne anser dock att det hade funnits utrymme att göra anpassningen mindre radikal för kommunerna. Sverige för exempelvis en mer radikal

politik för offentlig upphandling än EU. – EU har satt en tröskel så att det inte krävs upphandling för lägre summor medan svensk lag kräver det för all upphandling, påpekar Hettne. Bostadspolitiken är ett annat exempel på att Sverige inte utnyttjat det manöverutrymme som kan ha funnits.

Fastighetsägarna hade anmält bostadspolitiken som konkurrenssnedvridande till EU-kommissionen men svenska staten la om kursen, innan besked ens har kommit om på vilka punkter den gamla politiken eventuellt bröt mot EU:s regler. – Vad EU vill veta är ofta saker som: Hur tänkte ni här, hur har ni lagt fast just dessa summor? Det finns utrymme för att försvara kvalitet i konsumentens intresse, förklarar Hettne. Sverige är inte det enda EU-land som traditionellt har fredat vissa områden från marknadskrafterna och där EU:s avregleringar har vållat problem. I Lissabonfördraget har medlemsländerna därför tagit med ett protokoll som syftar att skydda tjänster av samhällsintresse från den slags krockar. I EU har arbetet inletts med att definiera och bestämma villkor för hur det skulle kunna gå till. En ny chans Här öppnar sig alltså ett unikt tillfälle att påverka. Borde kommuner av sociala skäl få stötta vissa bostadsbolag? Ska lokala myndigheter själva avgöra vilka naturområden som bör bevaras? Kan kommuner tillåtas lägga ut uppdrag lokalt för att skapa arbetstillfällen?

 

Att helt slippa EU:s krav på fri rörlighet och öppen konkurrens är knappast aktuellt, påpekar Hettne. Däremot kan betydligt större undantag än idag diskuteras. Men för att få igenom sådana, gäller det att svenska förhandlare är pålästa och kan sin EU-bakgrund väl. – Det är viktigt att Sverige positionerar sig och bestämmer vad man tycker, understryker Jörgen Hettne.

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:

Ylva Nilsson

Lämna en kommentar