SVERIGE / LANDSTING: I Skåne har det länge varit självklart att dra nytta av kultur inom vården som ett sätt att påskynda patienters tillfrisknande. Men nu ökar intresset för detta arbete även på andra håll i landet.    

Kulturens status inom vården har skiftat över tiden. På det stora hela har det funnits en allmän upfattning, inte minst inom politiken, om att kultur skulle kunna bidra till att sjuka snabbare återfår sin hälsa. Men när mer ingående forskning gjorts så har resultaten skiftat och därmed förutsättningarna för ett bredare genombrott inom hela hälso- och sjukvården. Samtidigt växer intresset underifrån på plats efter plats.
 
Nyfiket i Västmanland
Det började i oktober förra året då Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi från Göteborg, besökte Örebros och Västmanlands Kulturting i Västerås, berättar Christer Olsson vid landstinget i Västmanland.
– Efter hans presentation av kulturens betydelse och effekter för sjuka människors väg tillbaka till välbefinnande så bestämde sig landstingsledningen för att titta närmare på detta. Nu är vi på gång med ett pilotprojekt, säger han.
Vilka driver frågan inom ert landsting?
Här är det Regionutvecklingsenheten, Centrum för klinisk forskning och Kompetenscentrum för hälsa som ligger bakom. Anledningen är att vi tillsammans vill kunna påvisa kulturens effekter rent vetenskapligt innan vi gör mer ingående satsningar. Om vi får ett positivt resultat då pilotprojektet har utvärderats i december 2012 så vill vi gå vidare, säger Christer Olsson.
 
Starkt fäste i Skåne
Nu är man i Västmanlands läns landsting inte ensamma om denna upptäckt. Faktum är att Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne redan 2003 valde att ta tag i frågan om kulturen i vården och tillsatte då en projektledare. Christina Gedeborg-Nilsson fick uppgiften och började se sig om ute i kommunerna och upptäckte då att kulturen fått väldigt olika genomslag i vården både inom och mellan de 33 kommunerna i länet.
 
Beslutet om att permanenta verksamheten i Region Skåne och Kommunförbundet Skåne kom efter att projektets politiska styrgrupp, nuvarande Regionens

kulturnämndsordförande, hade besökt ett dansprojekt med demenssjuka på ett äldreboende i Stockholm, inom ramen för det då pågående forskningsprogrammet Kultur i vården – vården som kultur, och där själva fick se vad professionella dansare kunde åstadkomma för dessa människor.

 
Hennes stora utmaning i dag menar hon handlar om att göra ny forskning tillgänglig för den personal som finns ute i vården
– Om inte personalen är införstådd med vad detta är så kommer de inte heller arbeta för att öka kulturen i den dagliga verksamheten och när saker händer i samband med ett kulturinslag så har personalen ingen beredskap. Så kunskapen om detta är A och O, säger projektledaren.
Det upplägg som Christina Gedeborg-Nilsson arbetat för är i dag väl etablerat och kallas Skånemodellen.
– Det hela går ut på att stärka det friska hos människor. Kulturen är inte lösningen men ett nödvändigt komplement till den medicinska behandlingen, säger Gedeborg-Nilsson.
En viktig del i Skånemodellen är att äldreboendena eller sjukhusenheterna söker projektmedel från regionen för att till exempel kunna engagera kulturaktörer. På så vis förstärks betydelsen av att kulturen är förankrad och kan fungera som en del av vårdvardagen, i stället för ett enstaka nedslag. Den här delen av verksamheten måste ägas av dem som behöver den. Annars blir det ”påklistrat”, säger hon.
 
Umeå i framkant
Kultur och hälsa har också ett starkt fäste uppe i Umeå kommun där Eleanor Bodel under lång tid arbetat för att kulturen ska användas för att hålla hälsan uppe bland seniorer.
– Jag har legat på under 9 år för att visa på vilka effekter kulturen kan ha. När forskare som Lars-Olov Bygren, numera professor emeritus i socialmedicin vid Umeå universitet, började forska kring detta uppfattades han som oseriös. Men i dag går det att visa på att sambanden mellan kultur och hälsa faktiskt finns, säger hon.

 

Själv är Bodel en "igångsättare" och kan i dag räkna in ungefär 7500 arrangemang per år riktade till äldre inom kommunen. Själv har hon startat en Generationskör med över 230 seniorer som sjunger rock and roll och som kompas av musikskolans elever.
Bodel har däremot ännu inte haft liknande framgångar då hon försökt hitta möjliga samarbeten med landstinget.
– Där driver man något som kallas kultur i vården men än så länge har vi inte lyckats hitta varandra på det området och det är lite tråkigt, säger Bodel.
 
Delaktighet ökar folkhälsan
Frågan om kulturens betydelse inom vården och för människors hälsa har fått olika genomslag i landstingen och kommunerna, såväl som inom statens egna verk och myndigheter.
– För tillfället har vi inga direkta uppdrag eller arbeten på gång inom detta område säger Marlen Ljusberg vid Statens folkhälsoinstitut och fortsätter:
– Hur kultur och kulturaktiviteter påverkar människors hälsa och inom folkhälsopolitiken beskrivs med hjälp av indikatorer inom exempelvis målområdet delaktighet och inflytande men har betydelse även inom målområdena barns och ungas uppväxtvillkor, arbetslivet och hälso- främjande hälso- och sjukvård. En rapport som Folkhälsoinstitutet tog fram för några år sedan handlade om just detta.
 
Aktivt Kulturråd
Då har kulturen och hälsan en helt annan ställning inom Statens Kulturråd.
– Redan 2005 fick vi uppdrag av regeringen att forma en strategi för kultur och hälsa men då skulle inte vårt arbete inriktas på sjukvården och äldreomsorgen, för det ansågs vara landstingens och kommunernas ansvar. Men i vårt regleringsbrev för 2010 och i vår strategi för 2010– 2012 så sätts just dessa grupper i fokus. Alltså en helomvändning, säger Siv Junback, ansvarig utredare inom enheten för Kommunikation och utveckling vid Statens Kulturråd.
Genom Kulturberedningen fick landstingen ett särskilt uppdrag att ansvara för kulturen i regionerna. Hur vill Kulturrådet att de ska märkas på området kultur – hälsa?
– Frågorna kring kultur och hälsa kommer att vävas in samtalen med de regionala företrädarna. I Skåne finns detta redan med i den avsiktsförklaring som nu gäller mellan oss och dem. De har dessutom önskat att få driva vidare ett nordiskt samarbete kring just

kultur och hälsa som de just nu har ansvaret för. Skåningarna är också drivande bakom ett nationellt nätverk kring kultur i vården där de har initiativet fram till år 2011.

 
Mönster måste brytas
Varför sker så lite i samhället på det här området? Gunnar Bjursell har sina funderingar:
– Kulturen har betydelse för hälsan och påverkar därför alla samhällssektorer och måste vinna legitimitet på flera fronter samtidigt. Men alla aktörer går i sin takt och styrs av sina olika logiker: Akademin har sin rytm, media styrs av vad de säljer, politiken har svårt att ta långsiktiga beslut och näringslivet förstår ingenting av detta.
Men hur ska mönstren brytas och var ska initiativen tas?
– Jag tror att det är politiken som måste gå i bräschen och sedan måste man i skolan ta ett mer långsiktigt ansvar. Sedan kan man fråga sig varför man i andra länder har långt mer erfarenhet inom detta område än i Sverige. Från min horisont så beror detta mycket på landstingens dominans och att så lite av vår vård är efterfrågestyrd. Forskningen är dessutom understimulerad. -Men om man vid det välrenommerade universitetet MIT i USA kan forska kring exempelvis motivation och kreativitet så borde man väl kunna det även vid Chalmers i Göteborg eftersom detta är fundament för kulturens betydelse för hälsan, avslutar Bjursell.
 
Mer att läsa från folkhälsoinstitutet:
 
FHI:s remissvar på kulturutredningen, SOU 2009:16:
 
Forskningsuppslag kultur – hälsa:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar