Flera universitet hakar på trenden med MOOC-kurser. Kommer de att konkurrera ut den traditionella utbildningen eller är de en marknadsföring för universiteten?

EDV MOOC CC BY Marina Shemesh
EDV MOOC CC BY Marina Shemesh

MOOC, en engelsk förkortning för Massive Open Online Courses, är ett ännu så länge ganska nytt sätt att via internet bedriva avgiftsfri undervisning på universitetsnivå. Vem som helst med tillgång till en dator och uppkoppling mot internet kan ta del av dessa kurser. Än så länge är det bara en handfull universitet i Sverige som har hakat på trenden och erbjuder så kallade MOOCs. Men det lär bli fler. Internationellt är detta med MOOCs nämligen en jättegrej. En viktig skillnad jämfört med vanliga kurser på högskolor och universitet är dock att MOOCs inte ger några högskolepoäng.

Massive Open Online Courses (MOOC) är den nya trenden inom universitetsvärlden. Det handlar om internetbaserade kurser som är helt avgiftsfria och som vem som helst i hela världen kan anmäla sig till och ta del av. Det enda kravet som ställs är att man har en dator med uppkoppling mot internet. Konceptet för denna typ av undervisning har, lite otippat, hämtat sin inspiration från dataspelsvärlden, där de stora onlinespelen med extremt många deltagare brukar gå under benämningen Massive Online Multiplayer Games.

Karolinska institutet i Stockholm startade i början på september i år en MOOC. Detta skedde i nära samarbete med den amerikanska utbildningskoncernen edX, som i sin tur är ett icke vinstdrivande företag med ett ursprung hos de två anrika lärosätena Harvard University och Massachusetts Institute of Technology (MIT). I samband med kursstarten fick Karolinska institutet som genom ett trollslag drygt 70 000 nya kursdeltagare. Den stora och helt avgörande skillnaden mellan konceptet MOOC och en vanlig kurs på akademisk nivå är att MOOCs inte ger några högskolepoäng.

De fyra kurser som Karolinska institutet initialt erbjuder som MOOCs ligger allihop inom ramen för lärosätet, nämligen medicinsk utbildning och forskning. Kursernas namn är Explore statistics with R, Behavioral Medicine: A Key to Better Health, Pragmatic randomized controlled trials samt An introduction to Global Health.

I januari är det dags för Lunds universitet att haka på den nya trenden. Även här har man fått ett enormt stort gensvar på sitt erbjudande om gratis kurser via internet. I början av september hade det skånska lärosätet fått in inte mindre än 16 000 anmälningar. Sedan dess har det antalet mer än fördubblats och det väller in nya anmälningar varje dag. Lunds universitet samarbetar med det amerikanska företaget Coursera om upplägget av sina MOOCs. De kurser man erbjuder i detta format är tre till antalet. Sexuell hälsa och mänskliga rättigheter, Europeisk affärsrätt samt Grönare ekonomi är de tre MOOCs man erbjuder i Lund.

Om sanningen ska fram så har Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm under flera år erbjudit liknande former av undervisning, dock med den skillnaden att de gratiskurser i bland annat matematik som man anordnade online även gav högskolepoäng. Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet har också erbjudit enstaka gratiskurser online för alla kunskapstörstande. Men här har det, likt Karolinska institutet och Lundsuniversitet, bara handlat om att erbjuda kunskapen. Inga akademiska poäng har delats ut. Även Mittuniversitetet har, litegrann i skuggan av de större svenska universiteten, blandat sig i leken och erbjuder MOOCs.

Sett till det diplomatiskt uttryckt stora intresset för denna typ av utbildning på akademisk nivå så behöver man knappast vara rymdforskare för att räkna ut att fler svenska högskolor och universitet inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att erbjuda MOOCs. Internationellt har MOOC vuxit sig hur stort som helst och när nu detta nya och delvis ganska revolutionerande sätt att bedriva undervisning på universitetsnivå har letat sig till våra breddgrader också är det inte annat att vänta än att det kommer att bli en veritabel framgångssaga även här.

Personligen tror jag inte, likt en och annan kritiker som har offentliggjort sin skepsis inför MOOC, att denna nya undervisningsform kommer att påverka eller konkurrera med den vanliga undervisningen hos våra svenska lärosäten. Detta mot bakgrund av att den som vill gå en utbildning som ger akademiska poäng knappast väljer att anmäla sig till en MOOC. Om man vill kunna tillgodoräkna sig akademiska poäng för att kunna gå vidare mot till exempel forskarstudier eller en annan typ av akademisk karriär är det nog inte MOOC man väljer i första hand. Då är det nog snarare ”vanliga” kurser eller program på universitetsnivå som lockar. Men för den som inte har samma höga målsättning med sina studier – utan snarare bedriver sina studier enbart för att stilla sin hunger efter mer kunskap – kanske dennatyp av kurser skulle passa något bättre. Internationellt sett verkar det inte som om akademiska gratiskurser online har vare sig påverkat eller skadat ”vanliga” universitetskurser. Det kanske till och med kan bli så att studenter som har provat på det här med MOOC blir intresserade av att gå vidare och anmäla sig till ”riktiga” universitetsstudier. I så fall är MOOC en dubbel vinning för de universitet och högskolor som erbjuder denna nya typ av högre studier.

Lämna en kommentar