Energi-Sverige samlades i förra veckan på Energimyndighetens konferens Energiutblick. Nynna gärna på Bob Dylans ”Times they are a-changing”, medan ni läser 5 spaningar om morgondagens elproduktion.

ooops, somebody blew it CC BY Rosana Prada
ooops, somebody blew it CC BY Rosana Prada

1. David har fått in de första träffarna på Goliat

Priserna på sol och vind fortsätter att falla och allt talar för att utvecklingen fortsätter. Energijättar med stora fossila basproduktionsanläggningar ser ut att sitta på ”Svarte Petter” när mer sol och vind kommer in i näten. På arrangemanget för några år sedan var energijättarnas roll oomtvistad medan sol och vind mest sågs som charmig hobbyverksamhet, som visserligen nog var bra för miljön, men för dyr och endast som ett marginellt komplement till övriga energislag. Nu är den stora frågan om energijättarna överhuvudtaget kommer att överleva omställningen när produktionen kommer att ske hos 100 000-tals producenter medan deras egna förbränningsanläggningar, som var tänkta att producera maximalt, blir spetslast. Svaret är antagligen att en del inte gör det medan några lyckas ändra sina affärsmodeller.

2. Ny kärnkraft allt mer avlägsen

För varje dag som går ter sig ny kärnkraft i Sverige allt mindre sannolikt. Inte främst av politiska betänkligheter utan snarare på grund av att den ekonomiska kalkylen blir allt mindre attraktiv både när det gäller kostnaden för avfallshanteringen och konsekvenserna av ett eventuellt haveri.

3. Balansering av kraftnät

Ett argument för att marginalisera vind och sol har varit svårigheten att balansera kraftnätet. Att avveckla kärnkraften och endast stå med vatten, vind, sol och förnybar kraftvärme har inte varit tänkbart. Nu ifrågasätts detta alltmer. Många på Energiutblick för fram att det är helt genomförbart att ha stora andelar av sol och vind, befintlig vattenkraft och förnybar kraftvärme kombinerat med spetsproduktion/reservkraft, som i värsta fall kan vara fossil. Den fossila installerade effekten skulle då kunna vara stor men produktionen vara liten. Enligt Lennart Söder på KTH skulle kostnaden för att hålla igång dylik spetsproduktion motsvara drygt 1-2 öre/kWh högre pris utspritt på all produktion (att jämföra med dagens spotpris på cirka 30 öre/kWh).

Om man vill kapa kostnaden för att installera reservkraft kan man istället antingen lagra el eller förstärka incitamenten att vissa kunder minskar sin förbrukning när behovet är som störst i nätet.

4. Systemtänkande på tillbakagång

Systemtänkandet verkar tyvärr vara på tillbakagång. När man producerar sin egen el känns det för många helt enkelt bra att göra det fullt ut och vara oberoende. Detta är inte optimalt eftersom inte minst fluktuerande energikällor som sol och vind används mest effektivt i ett system. Det minskade systemtänkandet syns även på nationsnivå där t ex Sverige nu har en policy om att vi ska vara självförsörjande på el i första hand och i Storbritannien sker diskussioner om en återreglering av elmarknaden.

5. Förändringens vindar skapar kreativitet

På Energiutblick 2014 fick jag höra många kreativa idéer som faktiskt inte är så galna nu när den nya energikartan ritas. Här kommer två exempel:

När elbilars batterier efter några år delvis tappar sin kapacitet blir de allt mindre attraktiva i elbilen eftersom räckvidden är så viktig. För att balansera sin egen produktion eller hela kraftnätet kan dock batterier som t ex har 80 % lagringsförmåga ändå vara användbara. ”Second life” för elbilsbatterier återfinns således troligen i fastigheter.

Ett annat sätt att balansera kraftnätet, särskilt om vintern är lång och vattenmagasinen börjar tömmas, är att el från t ex sol och vind driver pumpar som återför vatten upp till vattenmagasinen.

På vägen ut från konferensen tar jag fram telefonen och trycker fram Spotify – ett annat exempel där nytänkande revolutionerade en hel bransch. Jag letar fram Bob Dylan och överst hittar jag ”Times they are a changing”, “Blowing in the wind” och “House of the rising sun” (cover). Dessa tre låttitlar sammanfattar Energiutblick 2014 utmärkt.

Lämna en kommentar