I debatten om hållbar utveckling finns en undertext av konsensus upplever jag. Vi är alla överens om att vi måste satsa på hållbarhet och att vi har samma uppfattning om vilka verktyg vi ska använda för att nå målet om ett hållbart samhälle. När jag börjar fundera på vad det egentligen betyder och problematisera begreppen kommer jag fram till – för några – obehagliga upptäckter.

CC BY Shandchem
CC BY Shandchem

Hållbarhet och önskvärt

Hållbart är något som håller och ohållbart är något som inte håller. Ofta i debatten om hållbarhet pratar vi i själva verket om vad som är önskvärt – inte hållbart. Vargens vara eller icke vara i Sverige handlar sällan om det är hållbart med varg utan om det är önskvärt med varg i landskapet. Biologin är troligen hållbar oavsett vargens vara eller icke vara i Sverige. På samma sätt är det önskvärt med en rättvis boendestandard men samhället är förmodligen hållbart även med en orättvis fördelning. De kan vara önskvärt att alla arbetar lika många timmar per dag men samhället är fortsatt hållbart utan en lika fördelning. Det kan vara önskvärt att alla har lika stort inflytande över sitt liv men ett odemokratiskt liv kan i många fall vara hållbart.

Varför pratar jag om det här? Jo, det finns många rörelser och företeelser som är önskvärda, t.ex. Fairtrade (Rättvisemärkning), som främst handlar om ett önskvärt utfall – inte om i första hand ett hållbart samhälle.1

Hållbarhet och tillväxt

En annan viktig distinktion handlar om förhållandet mellan hållbart och tillväxt. Många människor anser vi måste – för att uppnå hållbarhet – avstå från tillväxt. Låt oss därför titta på tillväxtbegreppet.

Med tillväxt menar vi oftast att vi får mer av det vi vill ha mer av. Ett barn som får en cykel är alltså tillväxt. Ett barn som lär sig cykla är också tillväxt. Det första är kanske inte hållbar utveckling medan det andra definitivt är det. På samma sätt kan man säga att fler filmer är tillväxt men mer spännande filmer är hållbar tillväxt. Fler kläder är tillväxt – snyggare kläder är hållbar tillväxt.

Tillväxt behöver alltså inte automatiskt betyda materiell ökning utan det är fullt möjligt – och rimligt – att uppnå en hållbar tillväxt – så länge vi verkligen menar hållbar tillväxt.

Hållbarhet och långsiktighet

Det tredje argumentet som jag vill problematisera är att hållbarhet förutsätter långsiktighet. Det är nämligen inte heller sant – utan det förhåller sig med all säkerhet tvärt om. Det finns två skäl till varför jag säger detta; det första är rent erfarenhetsmässigt. Vår förmåga att tänka och planera långsiktigt har en väldigt kort historia. Det är först med 1700 talets genombrott inom framförallt matematik och naturvetenskap som det blev möjligt att på allvar räkna ut sannolikheter och framtida scenarier. Här uppstod mycket av det vi betraktar som självklara verktyg för långsiktigt arbete, såsom försäkringar, karriärplanering, investeringskalkylering och riskanalys. I takt med att vi blivit allt duktigare på långsiktigt arbete har också hållbarheten i vårt samhälle minskat. Det är härmed inte säkert att långsiktighet leder till minskad hållbarhet men det finns definitivt inget som tyder på att det skulle vara tvärt om.

Det andra skälet är mer resonerande. Och det ska jag återkomma till senare. Jag ska alltså förklara varför ökad hållbarhet förutsätter minskad långsiktighet men just nu räcker det med att jag visat att hållbarhet och långsiktighet i alla fall inte automatiskt sammanfaller.

Då har vi slagit fast att;

  • Hållbart inte är detsamma som önskvärt
  • Hållbarhet inte är det samma som stoppad tillväxt
  • Hållbarhet inte är det samma som långsiktighet

Hållbarhet och individen

Det fjärde argumentet; hållbar utveckling handlar inte om enskilda insatser utan om de system vi bygger. Hållbar utveckling handlar inte om en individs fotavtryck2 utan om våra samlade fotavtryck, annars hade vi inte kunnat bo kvar här. Det är vårt totala fotavtryck som spelar roll för planetens överlevnad inte.

Närproducerat är inte lösningen för glesbygden. Det är rent miljömässigt inte hållbart att bo utspritt, särskilt inte i ett nordiskt kallt klimat. Framförallt är det omöjligt att leva på närproducerade varor och produkter.

Att bygga hållbara system

Det finns tre metoder som kan finnas inbyggda i ett system för att styra det åt rätt håll. De är:

  • Reducerande; vi minskar våra avtryck, drar ner bensinförbrukning, minskar transporter, minskar bilkörning, minskar köttätande mm.
  • Neutraliserande; vi byter ut bränslet mot bränsle utan avtryck. Kretsloppet är slutet och volymneutralt. Vi behöver inte ändra vårt beteende då produkten/tjänsten är neutral. Det är fullt möjligt att sälja hur mycket som helst eftersom det inte efterlämnar något avtryck.
  • Kompenserande; vi köper utsläppsrätter, gör något annat för att kompensera vårt förbrukande.

Det här resonemanget förutsätter att vi vet vad som är skadligt och vad som inte är skadligt. Vad som är kostnad och vad som är intäkt.  Visste vi det i förväg skulle vi likt myten om indianerna kunna tänka sju generationer framåt. Indianmyten har dock ett problem och det är att den antar att världen är statisk; att all fakta och alla faktorer är kända. Om vi bara tänker på allting kan vi hantera – och rädda – världen. Problemet med långsiktig hållbarhet är att den förutsätter att alla faktorer är kända. Vilket de inte är.

Statiska och dynamiska synsätt

Det dynamiskt hållbara synsättet bygger på att de flesta faktorer faktiskt inte är kända och att vi därför måste balansera modellen hela tiden för att kompensera nya helt okända effekter. Före JAS Gripen kunde man göra en modell av ett flygplan, i papper eller bambu, och när man kastade iväg den så flög den. Från bröderna Wrights första flygmaskin till Viggen var detta i princip sant. Modellen är statiskt balanserad. JAS Gripen är ett av de första planen som faktiskt inte är balanserat, dvs det är inte långsiktigt stabilt. Det går faktiskt inte att göra en modell av Gripen i papper, kasta iväg den och tro att den ska flyga. Gripen är nämligen balanserande till skillnad från Viggen som var balanserat. I Gripen är det väldigt snabba datorer som ser till att planet är på rätt köl och som hela tiden kompenserar för vad som händer, vare sig det var känt när planet byggdes eller inte. Systemet tar hänsyn till en plötslig kastvind, en luftgrop eller en tvär gir.

Av de här två synsätten; det statiskt balanserade och det dynamiskt balanserande, är det tyvärr fortfarande det första som är rådande när det gäller hållbar utveckling och ett hållbart samhälle.

Nu har vi också förklaringen till varför ökad hållbarhet förutsätter minskad långsiktighet. Om vi tror att vi, om 20 år, vet saker som vi inte vet idag borde det vara framgångsrik att anta ett synsätt som är dynamiskt balanserande, dvs som ständigt tar hänsyn till saker som händer ”här och nu”. Poängen är att vi inte kan veta vad som är bra eller dåligt, hållbart eller ohållbart. Lika lite som de som använde freoner i kylskåpet trodde att var farligt, lika lite kunde vi förutse att biobränsle skulle bidra till ökade matpriser. Antar vi ett dynamiskt balanserande synsätt kan vi däremot kompensera våra eventuella felkalkyleringar istället för att rista in dem i betong.

  1. Hållbar utveckling har tre egenskaper: ekologisk, social och ekonomisk och för att vi ska mena hållbar utveckling bör rimligtvis alla tre egenskaperna vara inkluderade.
  2. Ekologiska fotavtryck är ett ytmått för att mäta hur mycket av natursystemen vi tar i anspråk. Hur stor natursystemyta tar människan i anspråk när vi t ex läser en dagstidning och dricker en café au lait?

En kommentar till Närproducerat är värst för de som förespråkar det mest

  1. Alla har vi säkert en föreställning om vad hållbarhet är. Det jag gillar med riktigt skarpa analytiker är deras förmåga att genomskåda det som många gånger ter sig självklart och givet vid första anblicken. Har du en diffus känsla av att hållbarhetsbegreppet inte är så enkelt som det många gånger framställs, kan jag verkligen rekommendera denna tankeväckande analys av Camilla Hending. Den kommer att ta din förståelse för begreppet till högre höjder :-)

    Svara

Lämna en kommentar