EU: Det väntade bråket om EU:s långtidsbudget kickade igång för ett par veckor sedan. Då krävde åtta länder, inklusive Sverige, att EU-kommissionens förslag bantas. Men nu slår regionerna tillbaka.

    EU är inget undantag

I ett gemensamt uttalande den 12 september lät åtta länder förstå att den långtidsbudget för 2014-2020 som EU-kommissionen föreslog i juni i år är oacceptabel. Länderna vill inte hosta upp mer pengar till Bryssel samtidigt som de genomför åtstramningspolitik på hemmaplan.

"EU:s offentliga utgifter kan inte undantas de betydande nationella ansträngningarna” löd uttalandet.

 

Budgeten – ett svar på krisen

Budgetkommissionären Jan Lewandowski insisterade å sin sida på att kommissionens förslag är en krisbudget, utformad för att bemöta en lågkonjunktur.

De länder som skrivit under innehåller unionens tungviktare Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien, liksom små länder som betalar in mer till EU:s skattkista än de får ut: Österrike, Finland, Nederländerna och Sverige.

  Kända positioner

Tongångarna är inte nya: I fjol presenterades liknande krav från missnöjda huvudstäder som ville stoppa ökade utgifter. Då skrev inte Sverige under, eftersom man ville gå ännu längre och skära ned i budgeten.

Även om diskussionen hittills bara handlar om nivån på den totala budgeten så har flera regioner dragit öronen till sig. Eftersom EU:s regionpolitik – sammanhållningspolitiken – tillsammans med jordbrukspolitiken står för tre fjärdedelar av den totala budgeten slipper den inte undan några nedskärningar i budgeten.

 

Möjliggör investeringar

Intresseorganisationen för europeiska havsregioner, CPMR, där flera svenska regioner finns representerade, gick häromdagen till motattack. I ett brev till samtliga EU-länders Brysselrepresentationer skrev organisationen att kommissionsförslaget ”gör de nödvändiga investeringarna som vårt folk och våra företag behöver möjliga”.

Liknande ordalag hörs från den europeiska intresseorganisationen för gränsregioner, AEBR, som säger att det skulle vara ”ett misstag” att skära ner i EU-budgeten.

Sveriges Kommuner och Landsting vill generellt sett se en restriktiv EU-budget och anser att jordbrukspolitiken kan reformeras och minska. Men de vill inte se några nedskärningar i sammanhållningspolitiken. Det säger Linnea Lundström, handläggare på SKL:s Brysselkontor.

 

 

   

EU:s budget måste vara genomskinlig

Men det är inte bara budgetnivån som får kritik från de åtta länderna: Enligt svenska diplomatkällor skulle kommissionens förslag innebära att EU:s utgifter ökar med sju procent från den förra budgetperioden – inte fem procent som förslaget säger. Skillnaden ligger i att en del utgiftsposter av olika anledningar står utanför budgeten, och de ökar än mer. Långtidsbudgeten bör innefatta ”alla utgifter på ett fullständigt och transparent sätt” står det i brevet från de åtta länderna. ”Kohandel” in i det sista

Att få den sjuåriga budgeten på plats brukar ta lång tid och mycket politisk kohandel. Slutförhandlingarna planeras till hösten 2012, men att döma av tidigare förhandlingar kan budgetbråket fortsätta ända in i 2013. Ett extrainsatt möte planeras nu till den 10 oktober för att länderna ska komma närmare varandra i synen på långtidsbudgeten.

Skarpa förhandlingar kan heller inte komma igång förrän den framtida inriktningen på unionens två största utgiftsposter – sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken – har slagits fast. Övergripande förändringar på båda politikområdena är på gång – förslag till förändringar av sammanhållningspolitiken kommer i oktober.

Chansen att de åtta länderna ska kunna hålla en gemensam linje under förhandlingarna är också minimal. Även om de är överens om att den budgeten inte ska växa är de oeniga om vilka utgiftsposter som skall bantas.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar