SVERIGE / KOMMUNER: Omställning behövs överallt. Det säger gräsrotsrörelsen Omställning Sverige, som idag verkar både på landsbygden och i tätorter. Samtidigt är omställningsrörelsen kritisk till den politik som drivs under hållbarhetens flagga.  

Den svenska Omställningsrörelsen har delvis sina rötter i det engelska konceptet Transition Towns, och delvis i föreningen Hela Sverige ska leva. De engelska influenserna kom till Sverige 2007. I dag ingår 1700 personer i rörelsen, som själva organiserar sig och tar lokala initiativ.
 
Omställning på in- och utsidan
Men Omställningsrörelsen är mer än en samling engagerade människor, menar Jan Forsmark som är nationell projektledare för Omställningsrörelsen. Det handlar om både en inre, personlig omställning och en yttre förändring av hela samhällssystemet. En av de viktigaste utgångspunkterna, som han ofta återkommer till, är peak oil (då mängden producerad råolja når sitt maximum, red anm) samtidigt som energikonsumtionen ökar världen över och vad detta faktum innebär i praktiken. 
 
Människorna ställer om, inte politiker
Jan Forsmark är inte förvånad över att denna gräsrotsrörelse fått en sådan stark tillströmning:
– Vi vänder oss ju främst till privatpersoner och ger var och en utrymme att ta egna initiativ lokalt tillsammans med andra engagerade människor. Hos oss finns även utrymme för att skapa nationella arbetsgrupper kring mer övergripande frågor där det lokala intresset inte är tillräckligt stort, säger han.
Men varför privatpersoner och inte politiker?
– Krasst så är det så att vi inte tror att politikerna kommer göra något. Samma sak gäller tjänstemännen, eftersom de inte har något mandat. Om det ska ske något så är det bland oss medborgare som tar egna initiativ.
Så vad är det som engagerar vanliga människor allra mest?
– Intresset för mat och vår framtida livsmedelsförsörjning är mycket stort. Men även energifrågorna engagerar.
Hur arbetar man då lokalt?
– Vanligtvis bildas lokala kärngrupper av medlemmar inom Omställningsrörelsen. Om dessa grupper växer så kan man skapa arbetsgrupper för att mer aktivt kunna påverka lokala planeringsprocesser och beslutstillfällen.
Chalmersstudenter fattar galoppen
Även om Omställningsrörelsen i Sverige organiseras genom föreningen Hela Sverige ska leva, som är förknippad med landsbygden, så lever engagemanget i högsta grad även i större städer. I Alingsås finns Ylva Lundin som varit aktiv sedan Omställningsrörelsen kom till staden.
– Vi har bara varit igång ett år men har redan 53 medlemmar och har startat några arbetsgrupper.
Så vad gör ni egentligen?
– Vår devis är att vi ska ha kul tillsammans och det har vi. Vi tror mer på att visa på alternativen än att klaga på det som gått fel. Mycket av det vi gör handlar om att öka medvetenheten lokalt, bland annat har vi ett nära samarbete med studieförbunden för att nå ut till fler. Sedan tittar vi på hur vi kan bidra till mer närodlat genom att själva odla och stödja andra.
 
Ylva Lundin berättar att Alingsås blivit ett regional centrum för så kallade passivhus, vilket politikerna är väldigt stolta över. Hennes förhoppning är att det ska få politikerna att öppna ögonen för Omställningsrörelsen. I samarbete med Passivhuscentrum driver Chalmers en kurs under temat ”From oil dependency to local resilience”. Dit har Omställningsrörelsen blivit inbjudna att föreläsa. Idén med kursen är att studenter i detalj ska studera hur Alingsåsborna ska kunna ställa om.
– Det viktigaste är att dessa studenter förstår poängen med resiliens (se faktaruta) i hållbarhetsarbetet, säger hon.
 
Ogillar Stockholms förtätning
Ylva är i gott sällskap med en annan medlem Sanya Falkenstrand, som bor i Skarpnäck i Storstockholmsområdet.
– Jag tycker nog överlag att det finns en väldigt låg medvetenhet i Sverige om vad en omställning innebär utifrån ett peak oil-perspektiv, säger hon och. Enligt henne verkar inte ens Miljöpartiet fullt ut ha förstått det hela:
– De talar ju fortfarande om grön tillväxt som om det vore lösningen, säger hon.
 
Till vardags engagerar sig Sanya Falkenstrand i en lokal Folkodling, där man odlar gemensamt för att bygga upp en lokal resiliens.

 

– Den gemensamma odlingen är givetvis viktig. Jag tror att vi

i storstäderna kommer att behöva varenda kvadratmeter i framtiden för att odla på. Men för mig är dessa odlingar i dag ett sätt att skapa ett socialt kapital (förtroende människor emellan), säger hon

 
Fick hon tillfälle att prata på tu man hand med någon av Stockholms styrande politiker så vet hon vad hon skulle vilja säga:
– Sluta förtäta städerna! I en nära framtid kommer många att behöva odla mat för att dryga ut sin ekonomi. Samtidigt bör arbetstiden kortas ned så att folk orkar öka det sociala kapitalet, vilket kan vara mycket värt i tuffare tider.
 
Länk till Transition towns:
  
Länk till Omställningsarbetet i Alingsås:  
 
Faktaruta om resiliens:
Ekologisk resiliens är ett mått på ett ekosystems förmåga att klara av störningar utan att övergå till ett annat tillstånd. Dessa störningar kan innefatta allt ifrån chock och stress till hur en skog återhämtar sig efter stormar, bränder och föroreningar. Social resiliens är samhälles förmåga till återhämtning efter till exempel en naturkatastrof eller politiska oroligheter. Ekologiska och sociala system är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar dynamiskt. Resiliens handlar i sådana sammanvävda sammanhang om ett systems förmåga att hantera påverkan utan att övergå i ett mindre önskvärt tillstånd, samt dess förmåga till självorganisation och till anpassning.
 
Källa: Wikipedia
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar