EU / NORDEN: Om mindre än tio år så är Öresundsregionen sammanlänkad med den tyska regionen kring Hamburg genom Fehmarn Bält-bron som ska stå klar 2018 eller 2019. – Men innan dess måste vi ha löst olikheterna mellan ländernas skatte- och socialförsäkringssystem om vi ska kunna ta tillvara dynamiken i en större region, säger Mikael Stamming, direktör för Öresundskommittén.  

Under kort tid har gränsregionala frågor varit uppe på tapeten i samband med två större konferenser. Båda med koppling till situationen och läget i Öresundsregionen. Den ena hölls i oktober och handlade om skatter och socialförsäkringar i europeiska gränsregioner och den senare hölls så sent som den 6 november med fokus på vad som skapar dynamik i samma gränsområden.
 
Glädjande löften
Det är inte enkelt att få både skatte- och socialförsäkringssystemen att fungera på ett smidigt sätt mellan Sverige och Danmark, menar Stamming. Dels handlar det om en kollision mellan två nationella system som måste hanteras av bägge regeringarna, dels bygger systemen på helt skilda principer. I Sverige har vi kollektiva lösningar och i Danmark följer försäkringen individen. Därför har också väldigt lite skett på den här fronten.
 
– Men vi är rätt övertygade om att en islossning är på gång, säger en mycket uppmuntrad direktör.
I en tidningsintervju i Sydsvenska Dagbladet den 12 november så lovade nämligen den svenska samordningsministern Cristina Husmark Persson att ta upp frågan om gränshinder med statsministern så fort som Sverige släpper sitt ordförandeskap i EU.
– Vi kan inte låta den enorma kraften i Öresundsregionen gå förlorad för att vi inte ger oss tid till en samlad insats. Det är dags för statsministern att sätta ner foten. -Jag kommer att uppmana honom att ta kontakt med sin danska motsvarighet för att skapa mål och en strategi för Öresundsregionen, säger hon i artikeln (se länk).
 
– Om det här blir sant så vore det helt fantastiskt, säger Stamming.
Har ni själva förespråkat någon lösning då ni varit i kontakt med ministern tidigare?
– Nej, inget annat än att man får tackla de här frågorna bit för bit och plocka de frukter som hänger längst ned, säger han.
Några goda exempel på andra håll i Europa ser Stamming inte heller.
– Visst håller vi koll men i sådana här frågor kan man inte kopiera några lösningar, bara ta lärdom av andras

processer. Vi får nog skräddarsy något själva, säger han.

 
Öresund – en ny försöksregion?
En möjlig öppning för att skynda på processen kan vara att Öresundsregionen ansöker hos EU-kommissionen om att få bli ett så kallat European Grouping for Territoriell Cooperation (EGTC). Inom ett EGTC kan aktörerna i gränsregionen nämligen arbeta utifrån förutsättningar som inom vissa ramar avviker från ländernas lagstiftning och regelverk.
– Vi har haft uppe frågan inom Öresundskommittén och tycker det ser intressant ut, säger Mikael Stamming.
 
Det som främst intresserat kommittén är frågor som berör skatte- och socialförsäkringsfrågor men i lika hög utsträckning andra nationella regelverk. Enkla exempel menar han är in- och utförsel av husdjur eller vapen som blir extra krångligt om en dansk från Bornholm behöver passera Sverige på sin väg till Köpenhamn. Men även stora frågor som regionens samlade kollektivtrafik kan vara lika aktuellt.
– Frågorna berör hela spannet. Från smått till stort, säger han.
 
Treländers region 2019?
Men lösningarna på skatte- och socialförsäkringsområdet får inte dröja hur länge som helst. Under konferensen i november om dynamiska gränsregioner presenterades ett framtida scenario där Hamburgsregionen kopplas samman med Öresund.
– Vi vet att den integrationsprocessen kommer starta i den stund bron över Fehmarn-Bält finns på plats och

 

det sker senast 2018 eller 2019, säger Stamming och påminner om att en sådan region kommer att omfatta mer än nio miljoner invånare inom ett område som kan genomkorsas på tre timmar.

 
Men det finns en viktig skillnad mellan Öresund och en ny svensk-dansk-tysk större region. I det första fallet finns en naturlig kärna av större städer som hjälper till att binda samman länderna. Mellan Köpenhamn och Hamburg finns mestadels mindre städer.
– Därför måste vi vara extra vaksamma på att kommunerna på Själland inte hamnar i en situation där alla kommunikationer bara passerar förbi utan att de också får del av frukterna av en kommande integration, säger direktören.  
 
Önskar ny generalklausul
På sin önskelista så här innan jul har Mikael Stamming också en gränsregionalt angelägen fråga.
– Helst av allt skulle jag vilja att man skrev in i svensk lagstiftning att alla nya regler först måste testas hur de skulle falla ut för oss här i Öresund. Det är ingen bra gränshinderspolitik om vänster hand tar bort hinder samtidigt som höger hand lägger till nya, säger han tillsist.
 
Länk till artikeln i Sydsvenska Dagbladet:  
 
Länk till EGTC:  
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar