När den svenska regeringen öppnar för att införa elektronisk röstning är Norge en förebild. Den norska modellen gör det för första gången möjligt för väljaren att se att den egna rösten blir registrerad.

– Verifieringen är själva poängen, säger forskaren David Bismark, som föreläst för många svenska politiker om hur e-röstning kan göras på ett rättssäkert sätt. När Norge hade lokalval i september 2011 fick väljarna i tio kommuner chansen att rösta via internet. 27500 väjare, eller 16,4 procent av väljarkåren, valde att lägga sin röst på nätet. En omfattande utvärdering av försöket ska presenteras i september i år, men redan nu finns en del erfarenheter att hämta. För några veckor sedan släppte The Office for Democratic Institutions and Human Rights (OSCE/ODIHR) en rapport om försöket och konstaterade att det trots goda förberedelser finns en del att slipa på, bland annat när det gäller metoder för att testa systemet och rutiner för att fastställa ogiltiga röster. ”Pilotprojektet hade vunnit på att ha mer formaliserade processer och en klar tidsplan från igångsättandet till drift och rösträkningen” skriver OSCE/ODIHR.

Dra lärdom

David Bismark, som följde det norska försöket på nära håll, konstaterar att en del röstkort var feltryckta och att systemet inte i alla delar fungerade som det var tänkt. – Men de fel som uppstod var ändå inget som äventyrade valets utgång. Nu får vi istället dra lärdom av dem. Erfarenheterna är viktiga i den översyn av det svenska valsystemet som inleddes i slutet av förra året. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska se hur den digitala tekniken kan användas på ett effektivt och säkert sätt i samband med val. – Det norska försöket är det mest ambitiösa som hittills har genomförts i världen, säger David Bismark, som har doktorerat om verifierbara röstningssystem vid University of Surrey i södra England. Regeringen i Oslo har satsat stora resurser på att utvärdera försöket. Flera universitet är involverade och forskare inom både tekniska och samhällsvetenskapliga ämnen ställer frågar till väljarna om hur de tog emot försöket och om de kände sig trygga med systemet.

Bekräftelse i SMS

– Väljarna måste kunna lita på att rösten är registrerad. I Norge fick de ett SMS med en kod som visade att den kandidat man röstat på också hade registrerats. Det är svårt att hindra att någon hackar sig in i systemet, men verifieringen innebär att om någon ändrar rösten får man reda på det, säger David Bismark. På baksidan av röstkortet fanns en lista över kandidaterna som var och en var försedd med en sifferkod. Den som valde att rösta på nätet gick till röstningssajten och loggade in med den norska motsvarigheten till ett svenskt Bank-ID.

David Bismark förordar ett småskaligt svenskt försök, till exempel i en enskild kommun. Väljarna bör få chansen att e-rösta i alla de tre valen – att till exempel enbart ha ett försök för kommunvalet skulle skapa krångel i det svenska valsystemet med gemensam valdag. Även förtidsröstningen kan ske via nätet. Den som vill ändra sin röst på valdagen ska kunna göra det i vallokalen.

Regeringen har aviserat att ett försök med e-röstning i liten skala eventuellt kan genomföras i samband med valet 2014. Tomas Ohlin, adjungerad professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, välkomnar politiska initiativ.

Avvaktande

Det har länge funnits en avvaktande inställning i Sverige mot att använda nätet i demokratiska processer. Lite konstigt eftersom vi är så ivriga att använda tekniska hjälpmedel i större publika processer i myndigheter och verk.

Han pekar på flera fördelar med e-röstning: Utlandssvenskar och människor i Sverige som har svårt att ta sig till vallokalen får lättare att rösta. Myndigheterna slipper trycka upp och distribuera mängder av valsedlar. – Det är inte knapptryckandet som är det centrala. Elektroniska sammanräkningar kan användas för att samla resultat av medborgarrådslag och paneler. Med teknikens hjälp kan väljarna få mer insyn och inflytande. Medborgarmakten stärks, säger Tomas Ohlin. Samtidigt konstaterar han att ett elektroniskt röstsystem måste ha en hög säkerhet och garantera människors valhemlighet. – Fördelarna överväger, men det behövs en hel del eftertanke innan man provar tekniken, först i liten, och sedan i större skala. Problemen kring den tekniska säkerheten måste tas på allvar.

Lämna en kommentar