SVERIGE / REGIONER: -- Finanskrisen och den stigande arbetslösheten tar lätt över politikernas agenda i dag säger Lena Liljeholm, vice generaldirektör för Arbetsförmedlingen – Men om vi ser på förutsättningarna för tillväxt i norra Sveriges fram till år 2030 så är generationsväxlingen minst lika avgörande.  

Den årliga tillväxtkonferensen för de fem Norrlandslänen hölls denna gång den 24 november i Luleå i Kulturens Hus. Temat var tillväxten till år 2030. Huvudnumret bestod i en rapport som företaget WSP Analys & Strategi, konsulter inom samhällsutveckling, sammanställt under rubriken ”Norra Sverige 2030 – Två framtidsbilder” på uppdrag av länsstyrelserna i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbottens län.
 
Christer Anderstig från WSP presenterade de två framtidsbilderna. Dels ett basscenario som bygger på slutsatserna i den svenska långtidsutredningen år 2008, dels ett alternativt scenario där man ändrat vissa nyckelförutsättningar.
 
Om inget görs
Utifrån basscenariot fortsätter de trender som man redan i dag kan se. Flyttströmmarna från norr till söder fortsätter och under åren 2008 – 2030 så innebär detta att befolkningen minskar med ungefär 80 000 personer från de inre delarna av Norra Sverige. Hälften, eller 40 000 människor kommer dessutom att flytta från inlandet ut mot kusten och större städer som Luleå, Umeå och Sundsvall.
 
WSP räknar med att samma utveckling kommer drabba sysselsättningen, och förutspår att antalet jobb ska minska med cirka 2 800 personer per år. Fram till år 2030 blir det 64 000 jobb sammanlagt.
Ljuspunkten är de utlandsfödda som kommer att öka i antal i alla delar av landet.
Trots att vissa storkommuner i norr som Luleå och Umeå växer till i folkmängd så är de utifrån ett nationellt perspektiv utflyttningsorter, enligt basscenariot.
 
Eller ärmarna kavlas upp
Det alternativa scenariot som WSP presenterade gav mer hopp om framtiden. I detta scenario är det förutsatt att regionen som helhet dels får bättre kommunikationer som gör att rörligheten inom

regionen förbättras, samtidigt som det blir lättare att ta sig både till och från norra Sverige. Dessutom tänker sig WSP:s konsulter att marknaderna kring en rad regionala centra växer samman så att man kan dra nytta av varandras unika kvaliteter så som kompetensområden, kulturutbud eller kommersiell service. Större satsningar som Norrbotniabanan och Botniabanan har förverkligats och hela den norra östkusten binds nu samman.

 
De här förändringarna bidrar till att utflyttningen planar ut och att befolkningskurvan till sist vänder uppåt på nytt. Men Anderstig och de andra författarna är tydliga med att de här förutsättningarna inte kommer till av sig själv. Politiker på alla nivåer måste bli överens om vad var och en ska göra och sedan våga ta fajten. Man pekar också på behovet av att kommuner samarbetar mer och tänker och handlar mer som kollektiv, där man snarast kompletterar varandra än ser de andra som konkurrenter.
 

Glöm inte ålderspuckeln
Det senare alternativet tilltalar Lena Liljebäck, vice generaldirektör vid Arbetsförmedlingen, allra mest. Inte minst då hon anser att arbetsmarknaden i norra Sverige lider brist på folk i arbetsför ålder.
– Värst ser det ut för mindre kommuner i Norrlands inland som Pajala och Åsele, där avgångarna enbart från offentlig sektor kommer att bli större än antalet ungdomar som blir arbetsföra under samma period, säger hon. 
 
Hennes slutsats är att det är de utlandsfödda svenskarna som är norra Sveriges stora möjlighet och framtida tillgång.
– Det är nu när arbetslösheten är hög som man ute i länen har en möjlighet att skapa nya praktikplatser så att man kan klara efterfrågan bättre i den stund konjunkturen vänder, säger hon.
I de fem norra länen är man dessutom mer beroende av offentlig sektor än i andra delar av landet. Industrin

 

i norr blir dessutom allt mer kapitalintensiv och allt mindre arbetskraftsintensiv. Därför kan man inte bara se till att det lokala näringslivet måste klara livhanken utan också till kommunernas chanser att överleva som fungerande samhällen.

 
– Ska man få folk till att stanna och även flytta uppåt i landet så är det viktigt att ungdomar får en positiv bild av sin hembygd innan de ger sig av och pluggar. Då kanske man kan tänka sig komma tillbaks, påpekar Liljebäck. Det är nog också hög tid att man inte längre ser det som ett hot att de större städerna växer utmed kusten. Starka centra är också en förutsättning för att inlandet ska bli mer attraktivt.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar